Sökresultat

Samsjuklighetsreformen är en av de största förändringarna inom beroendevård och psykiatri på många år. Just nu väcker den frågor hos kommuner, regioner och privata utförare kring ansvarsfördelning, samverkan, arbetssätt och hur verksamheter bör förbereda sig när mycket fortfarande är under utveckling. För att reda ut nuläget bjöd Prodia in Hans Ackerot, överläkare och specialist inom psykiatri och beroendemedicin, till ett webinar där reformen sattes i ett praktiskt och verksamhetsnära sammanhang. Under webinaret diskuterades bland annat vilka delar av vården som sannolikt påverkas först, vilka förändringar som kan komma längre fram och hur verksamheter kan arbeta proaktivt trots att alla detaljer ännu inte är fastställda. I reformens tidiga skede väntas primärvården påverkas mest när ett större ansvar successivt flyttas dit, medan beroendevården initialt kan märka mindre skillnader. På längre sikt kan reformen få större konsekvenser i takt med att förändringar inom tvångsvården och ansvarsfördelningen utvecklas vidare. Samtalet gav både en övergripande bild av reformens riktning och konkreta perspektiv på vad verksamheter redan nu behöver börja fundera kring, exempelvis samverkan, uppföljning och organisatorisk beredskap. I webinaret fick du bland annat ta del av: En tydligare bild av reformens olika steg och vad som sannolikt förändras först Praktiska perspektiv på ansvar, samverkan och verksamhetsanpassning Resonemang kring vilka frågor som går att besvara idag – och vilka delar som fortfarande är för tidiga att dra slutsatser kring En modererad diskussion om hur vård och verksamheter kan tänka framåt i en föränderlig struktur Vi hoppas att webinaret gav/ger dig nya perspektiv och värdefulla insikter kring samsjuklighetsreformen och de förändringar som vård och verksamheter står inför. Vill du prata mer med oss på Prodia? 💻info@prodia.se 📞040-685 00 88 Fyll i formuläret så får du ta del av hela webinaret och presentationen.

Men vad var det egentligen som avgjorde utfallet och hur långt sträcker sig domen i praktiken? På bilden: Jenny Söberg, Senior Associate och Advokat på Setterwalls Advokatbyrå, Frida Levin, Associate och Advokat på Setterwalls Advokatbyrå och Marcus Hindsö, Affärsområdesansvarig på Prodia Utdrag från Arbetsdomstolens hemsida: En lagermedarbetare avskedades efter att ha kört truck före och efter att han på arbetsplatsen lämnat ett slumpmässigt drogtest i saliv som sedan visade positivt för amfetamin. Arbetsdomstolen bedömde att det positiva provresultatet var tillförlitligt och att lagermedarbetaren medvetet (med uppsåt) hade brukat amfetaminet. Arbetsdomstolen uttalade att det normalt finns skäl för avskedande när en arbetstagare, som har arbetsuppgifter som är påtagligt farliga eller olagliga att utföra under påverkan av narkotika, har narkotika i kroppen på arbetet. Eftersom den truckkörning som lagermedarbetaren utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet. Detta gällde enligt Arbetsdomstolen trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg, eftersom det i dagsläget inte finns någon testmetod som kan mäta graden av påverkan av amfetamin. Läs mer om domen här. I detta webinar går vi tillsammans med Setterwalls Advokatbyrå igenom domens rättsliga innebörd och dess begränsningar. Vi kombinerar den juridiska analysen med praktisk expertis kring drogtestning, inklusive vikten av korrekt hantering, chain of custody och analys via ackrediterade laboratorier, för att ge dig en tydlig bild av både det rättsliga läget och hur du säkerställer att dina processer håller i praktiken.

Samsjuklighetsreformen väcker många frågor i vård och omsorg just nu. Vem tar ansvar? Vad förändras och när? Och hur förbereder man sin verksamhet när bilden fortfarande är ofullständig? I ett kommande webbinar bjuder Prodia in överläkare Hans Ackeroth, specialist i psykiatri och beroendemedicin, för att sätta reformen i ett praktiskt sammanhang. Vad är samsjuklighetsreformen? Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag om en ny lag och flera lagändringar. Målet är en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Konkret innebär förslagen bland annat att regionerna ska organisera beroendevården så att den ges samordnat med annan psykiatrisk vård, att ett tydligare ansvar läggs på hälso- och sjukvården för all behandling vid skadligt bruk eller beroende, samt att begreppet missbruk ersätts av uttrycken skadligt bruk eller beroende. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Vad förändras i praktiken och när? Reformen är beslutad men implementeringen sker i olika skeden, och konsekvenserna ser olika ut beroende på var i vårdsystemet man befinner sig. I reformens första skede väntas de största förändringarna ske i primärvården, där mer ansvar flyttas och nya arbetssätt behöver etableras. Beroendevården kan initialt påverkas i mindre utsträckning, men längre fram väntas mer genomgripande förändringar när även tvångsvården berörs. Det innebär att verksamheter behöver förstå inte bara vad som gäller nu, utan också vad som är på väg och hur man bygger beredskap för olika skeden. Webbinar med Hans Ackeroth om samsjuklighetsreformen Prodia bjuder in överläkare Hans Ackeroth till ett webbinar där vi går igenom vad samsjuklighetsreformen innebär i ett praktiskt sammanhang. Hans Ackeroth är specialist i psykiatri och beroendemedicin och delar sitt perspektiv på vad som händer i olika skeden, vad som är viktigt att följa och hur man kan tänka kring arbetssätt och uppföljning. Webbinaret innehåller en genomgång av reformens riktning och en modererad diskussion. Det finns också utrymme för frågor från deltagarna. Tre saker du tar med dig: En klarare bild av reformens riktning och vad som sannolikt förändras i olika skeden. Perspektiv på ansvar och samverkan, med fokus på vad regioner och verksamheter behöver förhålla sig till redan nu. En samlad bild av vanliga frågor, vad som går att svara på i nuläget och vad som ännu är oklart. Vem bör delta? Webbinaret riktar sig till dig som arbetar i eller leder verksamheter inom psykiatri, beroendevård, primärvård eller socialtjänst och behöver förstå vad samsjuklighetsreformen innebär i praktiken. Detta webbinar äger rum den 26 maj 2026 08:45 - 09:45 och går att se i efterhand. Anmäl dig och säkra din plats.

Cannabis är den vanligaste illegala substansen i svenska arbetsplatstester enligt vår MRO-rapport 2025. Ändå är ämnet omgärdat av missuppfattningar som gör det svårt att fatta rätt beslut. Boken "8 myter om cannabis 5.0" av Pelle Olsson reder ut de vanligaste, med stöd av forskning och fakta. Varför är boken relevant? När Prodias MRO-läkare Johannes Kriisa sammanställde årsrapporten för Drogtrender 2025 visade den att THC, amfetamin, kokain och tramadol tillsammans står för mer än 75 procent av de illegala fynden och att THC fortsätter att öka. "Det som är särskilt alarmerande är att THC dominerar trots den relativt korta detektionstiden i saliv, jämfört med andra substanser. Det är en tydlig signal om att det inte handlar om enstaka tillfällen." — Johannes Kriisa, MRO-läkare, Prodia Samtidigt visar forskning publicerad i Journal of the American Heart Association att regelbundet cannabisbruk kan öka risken för både stroke och hjärtinfarkt, risker som ofta underskattas, inte minst bland yngre användare. Det är mot den här bakgrunden som boken "8 myter om cannabis" är viktigare än någonsin för arbetsgivare, HR och arbetsmiljöansvariga. Myterna om cannabis Varje myt bemöts med vetenskapliga studier och officiell statistik. Det är den typen av faktaunderlag som behövs när man ska förklara och motivera ett strukturerat arbete med drogtestning både internt och externt. Pelle Olsson går i boken igenom de vanligaste missuppfattningarna som används för att bagatellisera cannabisbruk. Här kommer en kort sammanfattning om 3 av 8 myter som finns i boken. Myt 1 Cannabis är inte så farligt Det är en av de vanligaste uppfattningarna och en av de mest missvisande. Begreppet "lätt" narkotika antyder att cannabis skulle vara ofarligt eller åtminstone betydligt harmlösare än andra droger. Men som Pelle Olsson påpekar i boken är det en felaktig jämförelse: olika droger har olika skadebilder och cannabis är inget undantag. Forskning visar att regelbundet cannabisbruk försämrar en rad kognitiva funktioner: språklig förmåga, logiskt tänkande, minne och orienteringsförmåga. Detta gäller både under ruset och under lång tid efteråt. Risken för psykoser och schizofreni ökar två till tre gånger jämfört med dem som inte brukar cannabis, enligt flera samstämmiga studier. Ungefär tio procent av alla som röker cannabis blir någon gång beroende. Lägg därtill att forskning publicerad i Journal of the American Heart Association visar på ökad risk för hjärtinfarkt och stroke, särskilt vid dagligt bruk. För en arbetsgivare är bilden tydlig: cannabis är inte en "lätt" fråga att bortse från. Myt 2 Alkohol är mycket värre Den här invändningen dyker upp ofta och det stämmer att alkohol orsakar allvarliga fysiska skador. Men Pelle Olsson visar i boken att jämförelsen haltar för de två substanserna har olika skadebilder och det ena är inget argument för det andra. En viktig skillnad för arbetsgivare är att cannabis stannar kvar längre i kroppen och fortsätter påverka omdöme och prestationsförmåga även när brukaren inte känner sig påverkad. Den som röker oftare än var sjätte vecka har enligt forskningen en konstant nedsatt förmåga, vilket gör en lång rad yrken olämpliga. Bland unga under 25 år söker dessutom fler vård för cannabisproblem än för alkohol, vilket talar sitt tydliga språk om substansens påverkan på just de åldersgrupper som nu tar sig in på arbetsmarknaden. Myt 3 Man blir lugn och fridfull av cannabis Denna bilden är långt ifrån entydig. Pelle Olsson lyfter i boken fram att cannabis hos många istället framkallar misstänksamhet, känsla av hot och ökad aggressivitet. Effekten varierar kraftigt mellan individer och det är just den oförutsägbarheten som gör substansen problematisk i en arbetsmiljö. En medarbetare som är påverkad behöver alltså inte se lugn och avslappnad ut utan reaktionen kan vara den rakt motsatta. Vill du läsa alla 8 myterna? Just nu delar vi ut boken helt utan kostnad! Skriv in dina uppgifter i formuläret så skickar vi en bok till dig. Gäller så länge lagret räcker.

Drogpåverkan på arbetsplatsen påverkar inte bara medarbetarnas hälsa, utan även säkerhet, prestation och ekonomi. – Se till att drogtesta personalen rutinmässigt, för problemet är större och vanligare än vad många tror, säger Johannes Kriisa, MRO-läkare på Prodia. Johannes Kriisa, MRO-läkare på Prodia och Magnus Fors, HR-partner på Dafgårds. När Prodia drogtestar en arbetsplats för första gången blir 5,5 procent av testen positiva. En vanlig missuppfattning är att missbruk alltid syns utåt, när det i verkligheten är tvärtom. Anställdas missbruk kan pågå obemärkt under en lång tid, i värsta fall tills missbruket får oåterkalleliga konsekvenser för arbetet och individens hälsa. – Arbetsgivare fokuserar ofta på sjukfrånvaro, men när vi pratar om droger är problemet snarare sjuknärvaro. Är en anställd påverkad kommer hen inte att leverera på topp, och kör man ett fordon eller en maskin utgör detta en påtaglig risk på arbetsplatsen, konstaterar Johannes Kriisa, MRO-läkare på Prodia.  Prodia genomför drogtester vid nyanställning, slumpmässiga drogtester samt test vid misstanke om drogpåverkan. Prodia använder oftast salivanalys som metod för drogtestning på arbetsplatser. Med saliv som testmaterial kan cirka 60 olika droger detekteras med en enda analys.   Här kan du läsa mer om salivanalyser. Gedigen undersökning säkerställer kvalitet i drogtestning på arbetsplatsen I rollen som MRO-läkare tar han emot positiva analyssvar för att granska resultaten och säkerställer att provtagningen har genomförts korrekt.  – Om den anställda kan presentera ett recept på en föreskriven medicin tittar jag på detta och bedömer om medicinen förklarar den substans som man har testat positivt för. I de fall där inte en legal anledning kan uppvisas, kontaktar jag arbetsgivaren och informerar om läge. Att konfrontera en anställd med ett positivt svar är tufft, men i slutändan går alla vinnande ur det, förklarar Johannes Kriisa.  Risk för att missa mindre kända droger Resultaten från Prodias arbetsplatstester summeras årligen i en rapport. Den senaste sammanställningen visar att det fortsatt är fyra av de illegala substanserna som är vanligast: THC (det aktiva ämnet i cannabis), amfetamin, kokain och tramadol. Samtidigt visar rapporten att substansbilden på arbetsplatser är föränderlig. Mindre kända droger dyker också upp bland provresultaten.  – Det finns idag ett brett och föränderligt utbud av substanser. Många tester fokuserar bara på de klassiska drogerna, men då riskerar man att missa en betydande del av användningen. Därför är det avgörande att testa brett för att kunna upptäcka bruket i tid, konstaterar Johannes Kriisa. Dafgårds testar för att kunna agera tidigt  Ett av företagen som samarbetar med Prodia för att skapa en trygg, säker och hållbar arbetsmiljö är livsmedelsföretaget Dafgårds. Drogtestning gör det möjligt för Dafgårds att arbeta förebyggande och tidigt fånga upp situationer där det kan finnas behov av stöd.   – Prodia har bidragit med värdefull kompetens, bland annat genom utbildning och vägledning av våra chefer. Deras tillgänglighet och kunnande har varit ett bra stöd i vårt arbete, säger Magnus Fors, HR-partner på Dafgårds. Vill du veta mer om drogtestning på arbetsplatsen? Hör av dig! Här finns artikeln på DI

Vad händer om ett drogtest på arbetsplatsen är positivt? Det är en fråga många HR ansvariga och chefer ställer sig. Drogtestning är ett viktigt verktyg i arbetsmiljöarbetet men själva testet är sällan slutpunkten. I många fall är det början på ett ansvar som arbetsgivaren behöver hantera på ett strukturerat och professionellt sätt. I ett webinar tillsammans med Access duo gick vi igenom hela kedjan från drogtestning till utredning och eventuell behandling samt hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande för att skapa en trygg arbetsmiljö. Drogtrender som påverkar arbetslivet Utvecklingen i samhället påverkar även arbetsplatser. Flera trender visar att arbetsgivare behöver ha kunskap och tydliga rutiner. Positiva drogtester har ökat kraftigt under de senaste åren och drogmarknaden har blivit mer komplex. Nya syntetiska substanser dyker upp samtidigt som läkemedelsrelaterat substansbruk ökar. Förr behövde man köpa droger från en person eller använda Darknet men idag är det mycket enklare. Sociala medier som Snapchat och Instagram lockar unga och på vanliga internet finns det att köpa som från vilken webshop som helst. Tillgången är mycket enklare än tidigare. När Prodia drogtestar en arbetsplats för första gången visar i genomsnitt 5,5 % ett positivt resultat. En viktig insikt är att problematik sällan syns tydligt i vardagen. Majoriteten, hela 80 %, av personer med skadligt bruk eller beroende har ett arbete och går till jobbet varje dag. Det innebär att frågan om alkohol och droger inte bara är en samhällsfråga utan också en arbetsmiljöfråga. Arbetsgivarens ansvar, mer än bara testning När ett drogtest på arbetsplatsen är positivt uppstår ett utredningsansvar för arbetsgivaren. Det innebär att arbetsgivaren behöver ta reda på vad som ligger bakom resultatet och vilken typ av stöd eller åtgärd som kan behövas. Syftet är inte att straffa utan att förstå situationen och säkerställa att arbetsplatsen är trygg samtidigt som den anställde får rätt stöd. I många organisationer innebär det att HR eller chef behöver initiera en strukturerad kartläggning där flera faktorer vägs in. Hur en utredning kan gå till En kartläggning kan exempelvis bestå av flera samtal där man tittar på olika aspekter av individens situation. Det kan handla om motivation till förändring, psykisk hälsa, livssituation och eventuella riskfaktorer. I vissa fall kompletteras detta med medicinska markörer eller ytterligare provtagning. Målet är att få en helhetsbild och kunna ge rekommendationer om stöd eller behandling. För arbetsgivaren är det viktigt att processen sker strukturerat och med respekt för individens integritet. Hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande Drogtestning fungerar bäst när den är en del av ett större arbetsmiljöarbete. För att arbeta förebyggande behöver arbetsgivare vanligtvis: En tydlig alkohol och drogpolicy Utbildning för chefer och organisation Drogtestning som en del av rutinerna En plan för utredning och stöd om något upptäcks När dessa delar finns blir det lättare att agera tryggt och konsekvent när en situation uppstår. Från drogtest till stöd Ett positivt drogtest kan vara en signal om att någon behöver hjälp. När arbetsgivare arbetar med tydliga rutiner och rätt stödinsatser kan det leda till både bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för individen. Organisationer som arbetar långsiktigt med drogpolicy, testning och stöd ser ofta positiva effekter i form av minskad olycksrisk, lägre frånvaro och ökad trygghet på arbetsplatsen. Helhetslösning med Prodia och Access duo Tillsammans med Acces duo kan vi hjälpa arbetsgivare att erbjuda strukturerat, digitalt beroendestöd som verkligen gör skillnad. Vanliga frågor om drogtest på arbetsplatsen Får arbetsgivare drogtesta personal? Ja, men det kräver tydliga rutiner och en policy som är förankrad i organisationen. Vad händer om ett drogtest är positivt? Arbetsgivaren har ett utredningsansvar och behöver göra en kartläggning för att förstå situationen och avgöra vilka åtgärder eller vilket stöd som kan behövas. Hur vanligt är positiva drogtester på arbetsplatser? När vi är ute hos ett företag första gången och utför drogtestning visar i genomsnitt omkring 5,5 procent positiva resultat. 💡Vill du veta mer om hur du kan arbeta förebyggande och samtidigt agera rätt när något händer? Läs mer här på vår hemsida. Eller hör av dig till oss så berättar vi mer. Thomas Lundblad  Prodia, Arbetsplatstestning 040-689 34 30 thomas@prodia.se Josefine Gutö Access duo, Samtalsterapeut 08-578 171 21 josefine.guto@accessduo.se Eric Andrén Access duo, VD eric.andren@accessduo.se

En nyligen uppmärksammad dom ( läs den här ), om drogtestning på arbetsplatsen lyfter en viktig fråga: Vad krävs egentligen för att ett testresultat ska vara möjligt att lita på? När drogtester används i sammanhang som kan få arbetsrättsliga konsekvenser räcker det inte att bara “ta ett prov”. Det krävs också att analysen utförs av ett ackrediterat laboratorium . Ackrediterat laboratorium är en grundförutsättning Ett ackrediterat laboratorium arbetar enligt fastställda krav på kvalitet, metodik och spårbarhet. Det innebär att analysen sker under kontrollerade former och att resultatet bygger på en kvalitetssäkrad process. Det här är avgörande när testresultat används som underlag för viktiga beslut i arbetslivet. Vårt laboratorium, MVZ Labor Dessau, tillhör det absoluta toppskiktet bland europeiska laboratorier och som samarbetspartner är vi exklusiv distributör och återförsäljare i Sverige och Skandinavien. Laboratoriet har kunder över hela Europa och är en föregångare inom fältet nya droger, särskilt internetdroger och läkemedelsmissbruk. Alla analyser är inte lika känsliga Valet av laboratorium påverkar också vad som faktiskt upptäcks . Skillnader i metodik, känslighet och gränsvärden kan göra att samma prov ger olika förutsättningar att upptäcka substanser. Vårt laboratorium kan analysera upp till 100 gånger lägre gränsvärden  än många andra laboratorier. Det innebär att även mycket låga nivåer av substanser kan upptäckas. Läs mer om vårt laboratorium här . Direktverifikation ger högre träffsäkerhet En annan viktig faktor är hur analysen genomförs . Många laboratorier arbetar med en inledande sållningsanalys innan en eventuell verifiering görs. Vårt laboratorium arbetar istället med direktverifikation , vilket innebär att analysen utförs direkt med verifierande metod från början. Det minskar risken för att positiva resultat missas och bidrar till högre träffsäkerhet i varje prov. När det gäller drogtestning är det analysens kvalitet som gör skillnaden. Att ett laboratorium ligger i Sverige är inte i sig det som avgör kvaliteten. Det avgörande är att laboratoriet är ackrediterat, arbetar enligt rätt standarder och kan leverera tillförlitliga resultat när det verkligen gäller. Våra analyser utförs av ett rättsmedicinskt laboratorium i Tyskland med hög känslighet, direktverifikation och låga gränsvärden som en del av analysprocessen. Laboratoriet är sedan många år fullackrediterat av Tysklands ackrediteringsorgan DakkS som svenska motsvarigheten Swedac har avtal med. För våra kunder innebär det att samtliga analyssvar är garanterat juridiskt hållbara även i Sverige. Provsvar från MVZ Labor Dessau är alltså godkända bevis i rättegångar. Den aktuella domen visar en sak tydligt: det räcker inte att testa, utan resultatet måste gå att lita på också. MVZ Labor Dessau tillhör det absoluta toppskiktet bland europeiska laboratorier och som samarbetspartner är vi exklusiv distributör och återförsäljare i Sverige och Skandinavien.

I takt med att nya arbetssätt inom drogtestning utvecklas blir det allt viktigare för er som arbetsgivare och uppdragsgivare att förstå vad som krävs för att ett drogtestresultat ska vara tillförlitligt även ur juridiskt perspektiv. För arbetsgivare handlar det inte bara om laboratorieanalysen utan om att hela processen från provtagning till svar är kvalitetssäkrad. Här är chain of custody central. Det innebär att provet kan kopplas till rätt person att hanteringen är dokumenterad och att varje steg sker under kontrollerade former. Att arbeta enligt etablerade riktlinjer såsom EWDTS rekommenderar är därför en viktig del av en hållbar drogteststrategi. När den fysiska kontrollen över provet inte kan säkerställas fullt ut påverkas också möjligheten att använda resultatet i arbetsrättsliga sammanhang. Digital provtagning kan i vissa fall upplevas som en smidig lösning men den juridiska hållbarheten behöver bedömas noggrant. Metoden är ännu inte prövad i svensk domstol. Utifrån kraven på chain of custody är det därför viktigt att arbetsgivare känner till att digital provtagning inte ger samma säkerhet i provkedjan som traditionell provtagning vilket får betydelse när resultatet ska användas i sammanhang där det kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Det finns också skäl att fundera över vilket signalvärde en provtagningsprocess med brister skickar till den medarbetare som lämnar prov. Om processen uppfattas som möjlig att manipulera samtidigt som resultatet inte fullt ut håller som underlag vid en rättslig prövning riskerar hela syftet med testningen att försvagas. Vi ser det som viktigt att vara tydliga med vad som krävs för en kvalitetssäkrad och hållbar drogtestning. Det innebär att provtagning och analys behöver bedömas som en sammanhängande helhet och att metoden behöver vara anpassad till hur resultaten ska användas. Det är också ett synsätt som genomsyrar vårt kvalitetsarbete som ISO certifierad leverantör. Vill du prata vidare? Marcus Hindsö Arbetsplatstestning marcus@prodia.se +46 40-680 89 91 Thomas Lundblad  Arbetsplatstestning thomas@prodia.se +46 40-689 34 30

Prodias MRO läkare Johannes Kriisa har summerat Årsrapport 2025 för arbetsplatstestning. Rapporten bygger på MRO bedömningar av positiva analyssvar och omfattar både legala och illegala narkotikaklassade substanser. Mari Turesson, kommersiell chef på Prodia, intervjuar Johannes om vad som faktiskt sticker ut i årets data och hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande utan att tumma på trygghet och rättssäkerhet. Johannes Kriisa, MRO läkare hos Prodia Vad innebär det att vara MRO läkare? En MRO-läkare har i uppgift att medicinskt kvalitetssäkra positiva analyssvar innan de kan ligga till grund för beslut i arbetslivet. Rollen innebär att granska att provtagningsprocessen har gått korrekt till och att det inte finns en legitim medicinsk förklaring till resultatet. Johannes betonar samtidigt en viktig begränsning i materialet. " Jag ser bara de positiva svaren. Det betyder att vi kan se mönster i det som blir positivt men vi ska vara försiktiga med att dra långtgående slutsatser om helheten. " – Johannes Kriisa. Slumpmässiga tester dominerar och nyanställning ökar Under 2025 är slumpmässiga tester fortsatt den klart vanligaste testanledningen och står för cirka 75 procent av alla tester. Samtidigt syns en tydlig ökning av tester i samband med nyanställning. ”Slumpmässiga tester är ett effektivt sätt att skapa en förebyggande effekt. Jag är glad att se fler Nyanställningstester eftersom det utgör tydligt signalvärde redan vid anställning att detta bolag inte tolererar droger." – Johannes Kriisa. THC amfetamin kokain och tramadol dominerar Liksom tidigare år domineras den illegala substansbilden av THC, Amfetamin, Kokain och Tramadol. Tillsammans står de för mer än 75 procent av de illegala fynden. Två förändringar sticker ut i rapporten. THC fortsätter att öka och Kokain ökar samtidigt som amfetamin minskar. "Det som är särskilt alarmerande är att THC dominerar trots den relativt korta detektionstiden i saliv, jämfört med andra substanser. Det är en tydlig signal om att det inte handlar om enstaka tillfällen." – Johannes Kriisa. Tidsperiod: 2022-2025, procentuell fördelning av illegala substanser Mitragynin ligger kvar och HHC och Fentanyl syns inte Mitragynin ligger kvar ungefär på samma nivå som föregående år. I absoluta tal var det 7 fall under 2024 och 4 fall under 2025 enligt rapporten. En positiv observation är att varken HHC eller Fentanyl som setts i enstaka fall tidigare har påträffats under 2025. "Att vi inte ser fentanyl under 2025 är vi tacksamma för. Det är en substans med mycket hög riskprofil." - Johannes Kriisa Legala substanser ADHD läkemedel och sömnmedel dominerar Med legala substanser avses fall där provlämnaren kunnat uppvisa giltiga recept. Den legala substansbilden domineras av centralstimulantia för ADHD som Amfetamin och Metylfenidat samt sömnmedel där Zopiklon och Zolpidem aggregeras i rapporten. Andelen rapporter där Amfetamin ingick i den legala substansbilden har fördubblats procentuellt från 2023 till 2025. "Det här speglar en bredare samhällsutveckling där vi ser ökande förskrivning av ADHD läkemedel i relevanta, särskilt yngre, åldersgrupper som snart kommer ut i arbetslivet.”  -Johannes Kriisa Inga THC intag har bedömts legala under 2025 Under 2025 har inga THC-intag bedömts som legala. Ingen provlämnare har kunnat uppvisa ett giltigt recept. Rapporten lyfter samtidigt att det förekommer oseriösa aktörer som uppges erbjuda cannabisrecept. Även om detta inte blivit ett praktiskt problem i årets bedömningar bör arbetsgivare och MRO-läkare vara vaksamma. Vad kan arbetsgivare ta med sig från rapporten? Årets rapport visar att substansbilden på arbetsplatser fortsätter att förändras. För HR och arbetsgivare innebär det att arbetet med drogpolicy och testning behöver vara både strukturerat och uppdaterat. Vi ser tecken i årets rapport att flera av de arbetsplatser som arbetat ett par år med drogtester har minskande andel positiva svar vilket är precis den effekt vi vill uppnå. Några saker att ta med sig: • Arbeta förebyggande med slumpmässig testning Slumpmässiga tester är fortsatt ett effektivt och förbyggande verktyg. • Var uppmärksam på förändrade substansmönster THC och kokain ökar i analyserna, vilket speglar trender i samhället och kan påverka arbetsmiljön. • Testa brett Utbudet av substanser förändras snabbt. Ett bredare test minskar risken att missa användning av mindre kända droger. Johannes sammanfattar det så här: "Det viktigaste är att ha en struktur. Med tydliga rutiner, rätt analyser och en medicinsk granskning av resultaten kan arbetsgivare både arbeta förebyggande och samtidigt värna rättssäkerheten." - Johannes Kriisa Några sista ord på vägen När det gäller drogtestning på arbetsplatser är Johannes tydlig: "Mitt råd är att göra det. Drogtestning är en kostnadseffektiv lösning i det långa loppet. Ja, det kan vara jobbigt när man hittar något, men i slutändan vinner alla på att problemet upptäcks i tid, även den som ertappas och dennes omgivning." Han lyfter också vikten av att inte testa för smalt. "Det finns ett stort och ständigt förändrat utbud av substanser där ute. Om man bara testar för några få klassiska droger finns en risk att man missar det som faktiskt används." Just därför ska man testa bredare. Med Prodias multianalys i saliv kan upp till 60 substanser analyseras i ett och samma prov, vilket ger en mer heltäckande bild av substansbruket. Samtidigt är salivprov enkelt att ta, upplevs mindre integritetskränkande och fungerar väl i många verksamheter. I slutändan handlar drogtestning inte om kontroll, utan om omtanke, säkerhet och möjligheten att fånga upp problem i tid. Vill du veta mer eller ha råd i hur vi kan hjälpa ert företag? 📞 040-685 00 88 📧 info@prodia.se

“När någon börjar misstänka en kollega har personen ofta varit beroende i många år.” Det är en erfarenhet vår kollega Thomas Lundblad  lyfter i den här artikeln hos tidningen Högsbo-Sisjön Företagarförening . Under många år inom beroendevård har Thomas mött människor vars beroende funnits långt innan det uppmärksammats på arbetsplatsen. Många arbetsgivare tänker att problemen märks tydligt, men i verkligheten kan det gå 15–20 år  innan någon reagerar. Artikeln handlar om varför det ofta ser ut så, men också om något ännu viktigare: hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande mot riskbruk istället för att behöva reagera när problemen redan blivit stora. Att skapa en trygg arbetsmiljö handlar inte om att peka ut någon, utan om kunskap, tydliga rutiner och att våga arbeta förebyggande mor riskbruk. Läs artikeln här: Högsbo-Sisjön tidning Thomas har också varit med i en podd tillsammans med Jessica Vikberg  som driver Narkopodden. Där berättar han om sitt liv i missbruk och vägen tillbaka. Du kan läsa mer om det här .

I avsnitt 121 av Narkopodden möter ni vår kollega  Thomas Lundblad  i ett personligt och viktigt samtal med  Jessica Vikberg  som driver Narkopodden. Thomas Lundblad, Prodia, tillsammans med Jessica Vikberg som driver Narkopodden. Under 15 år kämpade Thomas med att dölja sitt beroende av amfetamin och andra substanser, för omvärlden, kollegor och de människor som stod honom närmast. De senaste 15 åren har han i stället arbetat med att stötta chefer och organisationer i att skapa tryggare arbetsmiljöer genom struktur, kunskap och tydliga processer. Sen några år är han en del av oss på Prodia och hjälper arbetsplatser att förebygga och hantera drogrelaterade problem med omtanke, kompetens och ansvar. Tack Thomas ör att du delar med dig av din historia 🙏🏻 🎧 Lyssna på avsnitt 121 här via Spotify. Vill du veta mer om drogtestning på arbetsplatsen? 👉🏻 Läs här på vår hemsida. Vill du prata mer med Thomas? 👉🏻 thomas@prodia.se eller +46 40-689 34 30

Att arbeta drogförebyggande handlar inte om kontroll. Det handlar om ansvar, omtanke och att ta arbetsmiljöfrågan på allvar. Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia tillsammans med Amanda Lilja och Magnus Fors från Dafgårds. Dafgårds  har nu blivit Certifierad drogförebyggande arbetsplats. Ett kvitto på att man arbetar strukturerat, långsiktigt och professionellt med alkohol- och drogfrågor som en naturlig del av arbetsmiljöansvaret. Med sin starka närvaro i Källby och kopplingen till Götene är  Dafgårds   mer än en arbetsgivare. Nästan alla i bygden har – direkt eller indirekt – en relation till verksamheten. Det gör det här arbetet betydelsefullt inte bara för Dafgårds medarbetare, utan för två hela samhällen. Certifieringen innebär bland annat:  ✔️ Tydliga och förankrade rutiner  ✔️ Kunskap hos chefer och organisation  ✔️ Juridiskt hållbara processer  ✔️ Fokus på tidiga insatser och rätt stöd – när det behövs Stort tack för förtroendet och riktigt bra jobbat! 👏🏻 Vill du läsa mer om hur du kan certifiera ditt företag? Läs mer här på vår hemsida eller kontakta Thomas direkt. thomas@prodia.se eller 040-689 34 30 .