Sökresultat

Hur hamnade vi i att medarbetarens integritet har högre prioritet än det faktum att missbruk på arbetsplatsen innebär risker i arbetsmiljön och äventyrar t ex patientsäkerheten inom vården? Artikeln,  Drogtester i strid mot grundlagen , i Alkohol & Narkotika belyser debatten kring huruvida grundlagen sätter stopp när det kommer till att drogtesta medarbetare inom offentlig sektor.   Är inte tiden inne att på allvar ifrågasätta detta och påkalla en lagändring? Läs Prodias debattartikeln där vår VD Sabina Karlssons uttalar dig.   Sabina Karlsson, VD Prodia Argumentet för förbudet grundar sig i tesen att arbetsplatsdrogtestning inkräktar på individens integritet. Men om det nu finns provtagningsmetoder som värnar om integriteten? Där syftet med drogtestning är arbetsgivarens omsorg om medarbetare på individ- och gruppnivå samt är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet?   Som partner inom drogtestning har Prodia kunder inom såväl vårdsektor som privat näringsliv. Vi får allt oftare larm om hur det förekommer stölder och läkemedelssvinn i verksamheter inom vårdsektorn. Främst är det sjukvårdspersonal som ställer frågor kring vad som krävs för att man ska få lov att införa drogtestning i deras verksamheter. Det är inte panodil som stjäls, utan mängder av narkotikaklassade läkemedel.En sjuksköterska delade sina tankar med oss,  ”-Hur kommer det sig att läkemedelsmissbruk tycks vara överrepresenterat inom sjukvården? Jag har sett hur det förekommer stölder av narkotika på mer eller mindre varje arbetsplats jag har arbetat på under mina 15 år som sjuksköterska. Det får mig att fundera över hur det kan se ut så här. Bara för att jag har tillgång till läkemedelsrummet och hanterar narkotika dagligen så känner ju inte jag ett begär av att ta tabletter…”   Förklaringen ligger högst troligt i att vi individer har olika grad av sårbarhet för beroende och när det som kan stimulera vårt begär och höja dopaminnivåerna finns direkt framför oss, då blir det också lättare att gå i fällan. Där ligger också förklaringen till varför alkohol är den vanligaste drogen i Sverige. Den är laglig och tillgänglig.  Så frågan vi bör ställa oss är hur vi hamnade i att medarbetarens integritet har högre prioritet än det faktum att missbruk på arbetsplatsen innebär risker i arbetsmiljön och äventyrar t ex patientsäkerheten inom vården?   I artikeln säger Madelena Nilsson , ordförande akademikerförbundet SSR i Sörmland,  ”Vi ser inte positivt på att ha en arbetsgivare som inte litar på och misstänker alla sina medarbetare. Det kan bli svårt att behålla och rekrytera nya medarbetare. Hur går det ihop med tillitsbaserat ledarskap?”   Vi anser att det här är ett isolerat sätt att se på det. Sedan när handlar drogtestning om att misstänkliggöra alla sina medarbetare? Inte en enda gång under alla år som vi varit verksamma har vi mött arbetsgivare med viljan att implementera drogtester på grund av bristande tillit. Argument och incitament för att implementera arbetsplatsdrogtestning ser däremot ofta ut enligt nedan:   Bidra till säkrare arbetsmiljö Bidra till hälsofrämjande Öka produktivitet i organisationen Fånga upp missbruk i ett tidigare skede vilket förbättrar utsikterna att bli drogfri Minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro på arbetsplatsen Minska dolda kostnader Positivt signalvärde i och utanför organisationen   Idag finns det så mycket belägg för att drogtester är ett kraftfullt verktyg som leder till resultat. Det finns till och med prejudicerande domar från AD där man påtalar vidden av att inkludera drogtestning för att nå framgång med ett antidrogprogram på arbetsplatsen. ​ VD Sabina Karlsson  säger. ”Jag tror att vi kan vara överens om att individer med en sårbarhet att hamna i ett beroende finns i alla samhällsskikt och sektorer.   All data och statistik pekar på ökat inflöde av droger i vårt land, missbruket kryper ner i åldrarna och gör sig också mer lättillgängligt genom digitala forum och andra plattformar. Vi alla skulle rent presumtivt kunna falla offer för drogvågen som sköljer in över oss.   Att inte ta ansvar och ta helhetsgrepp om droger på arbetsplatser tror vi tyvärr kommer leda till att arbetsplatser inom det offentliga blir mindre attraktiva i framtiden och signalerar att systematiskt arbetsmiljöarbete förekommer, men att man ändå väljer att se mellan fingrarna i denna fråga.   För min egen del så känns det helt rimligt att mina barn går på en skola där omfattande bakgrundskontroller görs på personalen för att jag som förälder ska känna mig trygg. Likaså att jag, när jag är sjuk och får sjukvård, tas om hand av personal som inte knaprar tabletter i läkemedelsrummet. Eller att mina mor-/farföräldrar vårdas på äldreboende av personal som är alert och inte påverkad.    Det är ok att vi gör både rutinmässiga och slumpmässiga kontroller av chaufförer i trafiken för att öka säkerheten på våra vägar. Så hur kan det inte vara en självklarhet i arbetslivet? Det är en fråga om att kvalitetssäkra arbetsplatser, vilket borde vara en självklarhet att få lov att göra i arbetslivet oavsett vilken sektor man tillhör.   Låt oss enas om att drogtestning inte är av ondo utan av omtanke.” Jag vill gärna höra dina åsikter. Maila mig:  sabina@prodia.se  eller kontakta oss här.

Prodia Talks är en serie samtal där vår marknadschef, Mari Turesson, möter kollegor, vänner och samarbetspartners för att diskutera ämnen relaterade till droger och drogtestning. Här får vi en inblick i Prodias MRO-läkares roll. Johannes Kriisa besökte Prodias huvudkontor i Vellinge, där vår marknadschef Mari Turesson pratade med honom om hans arbete och de utmaningar och fördelar som följer med att upprätthålla ett säkert och drogfritt arbetsklimat. Det visade sig både bidra till en tryggare arbetsmiljö och vara kostnadseffektivt. Johannes förklarar hur Prodias salivtester hjälper till att identifiera droger på arbetsplatsen, varför det är viktigt att testa brett och hur trenden ökat med missbruk av läkemedel som tramadol samt hur läkemedelsinteraktioner kan skapa allvarliga risker för anställda. Läs intervjun nedan eller kolla den på YouTube. Johannes Kriisa, Prodias MRO-läkare Vad är din roll på Prodia? Jag är Prodias MRO-läkare vilket innebär att jag granskar alla positiva svar från arbetsplatsterstesterna och säkerställer att provtagningarna har genomförts på korrekt sätt. Jag letar alternativa förklaringar till varför de är positiva. I första hand att provlämnaren har ett giltigt recept på substansen de testat positivt för.   THC (aktiva substansen i cannabis) är den drog som oftast ger utslag i arbetsplatsdrogtester. Trots det rapporterar andra laboratorier ofta lägre andel positiva tester än vi gör, varför? Jag kan inte uttala mig om andra bolags rutiner eller laboratoriums tekniker. Men jag kan konstatera att Prodias förutsättningar är väldigt goda för att hitta THC, dels för att laboratoriet har väldigt låga gränsvärden och dels för att vi uteslutande arbetar med salivanalyser vilka är enklare att övervaka än urinprov.   I Prodias statistik för 2023 kunde vi se fler HHC positiva analyser inom arbetslivet än tidigare. Vad är HHC för substans och varför har vi inte sett den förut? HHC är en THC-liknande substans. Detta illustrerar ”katt- och råtta leken” mellan brukare och lagen. Vi hade ett fönster fram till förra sommaren där HHC fortfarande var lagligt i Sverige och då såldes online helt öppet. Det stängdes lyckligtvis till vid sommaren vilket medförde att HHC nu är olagligt.   Prodias salivanalys spårar både modersubstanser och metaboliter. Varför är det så viktigt? Det är två viktiga anledningar: 1. Vissa metaboliter kan detekteras under en längre tid tillbaka än huvudsubstansen så det ger möjlighet att fånga bruket längre tillbaka i tiden. Ex Heroin omvandlas inom loppet av sekunder till andra substanser så det går inte att hitta utan metaboliter. 2. Påvisa biopassage, att substansen har passerat genom kroppen.   Det finns diskussioner om man ska testa brett eller smalt? Vad anser du är den rätta vägen att gå? Jag tycker att det är bättre att testa brett. Det är ett destruktivt smörgåsbord där ute, med ett brett utbud. Det är vanligt att man tar substanser som inte är dom klassiska. Risken är att man missar missbruk om man tester smalt.   Överförskrivning av läkemedel och polypharmaci är vanligt förekommande. Hur ser du på det? Helt klart ett problem. I vårt sammanhang med narkotiska läkemedel är det tyvärr en vanligt port in i ett missbruk med föreskrivna läkemedel. Initialt har man kanske fått läkemedel utskrivet på grund av ex. smärta eller ångest. Opiater och benso är fantastiska för detta men det är också deras baksida, dom är svåra att bli av med. Man behöver en tydlig plan för att avsluta behandlingen. Det kan också vara så att brukaren blandar in olika läkare och aktivt försöker manipulera vården att skriva ut fler recept. Risken för interaktioner mellan olika läkemedel blir också större när individer går till olika läkare och får läkemedel utskrivna. Vården delar inte journalsystem fullt ut, vilket tenderar att bidra till bristfällig kontroll tyvärr. Olika substanser kan i kombination med varandra generera läkemedelsrelaterade problem och interaktioner ska alltid ses över. Förskrivning av opioider samtidigt som benso ska undvikas då man vet att det ökar risken för förgiftning och dödsfall. Detta hände för inte alls länge sedan när en ung kvinna dog efter att ha kombinerat dessa förskrivna substanser.   Vad ser du för fördelar med Prodias analyser? Dels har Prodia låga gränsvärden så ni fångar låga nivåer vilket spårar substanser längre tillbaka i tiden och även mindre intag. Även att Prodia testar så brett, att man får så många substanser samtidigt på ett kostnadseffektivt sätt. Sista är att ni grundar er på salivtester vilket jag tycker är den mest pragmatiska vägen att närma sig arbetsplatser med. I Prodias statistik för 2023 är Tramadol den fjärde vanligaste drogen som är positiv inom arbetsplatsdrogtestning. Större andel av de positiva svaren kommer från illegalt intag. Beslagen av Tramadol ökar, likaså användningen bland unga för berusning. Vad tänker du kring detta? Helt klart bekymmersamt. Tablettmissbruk är svårt att komma tillrätta med. Tramadol är potent, det är starkt. Det gör vad det ska. Det är smärtstillande, lite rogivande och skapar en behaglig känsla i kroppen som är svår att vänja sig av med. Det gäller att hitta och stoppa missbruket i tid innan det går för långt. Det är ju här arbetsplatstesterna spelar en viktig roll.  ​ Ser du något annat som sticker ut gällande Prodias statistik? Eller är det några andra trender som du ser? De stora trenderna är ganska stabila. Det är vanligt med bruk på arbetsplatser. Dom som inte hållit på med det så länge blir alltid överraskade över hur mycket som hittas. 5,5 % vid slumpmässig provtagning testar positivt. Sen har vi nya substanser som man hittar tack vare att man testar brett. Ex mitragynin som kommer från växten Kratom som vi sett fall av. Om det är en trend får vi följa och se. ​ Några sista ord på vägen? När det gäller arbetsplatstestnig. Gör det! Det är en kostnadseffektiv lösning i det långa loppet. Och ja, det är jobbigt när man hittar något men i slutändan kommer alla gå vinnande ur det!

I vårt nativesamarbete med HR-nytt  delar Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia, med sig av sin personliga resa från att ha drömt om en karriär som fotbollsproffs till att ta sig ur missbruk. Idag använder han sin erfarenhet för att hjälpa arbetsgivare förstå och hantera beroendeproblem på arbetsplatsen. Thomas understryker att drogtestning är en nödvändig åtgärd  för att skapa en säker arbetsmiljö. Han förklarar att tidig upptäckt av droganvändning kan spara både lidande och pengar, samt att en tydlig alkohol- och drogpolicy är avgörande för att kunna hantera svåra samtal när situationen kräver det. Med Prodias avancerade salivtester  får arbetsgivare en metod som inte bara är säker och effektiv utan också skonsam mot integriteten. Salivprov är svårare att manipulera än urinprov, vilket gör dem till ett pålitligt alternativ för arbetsplatser som vill vara proaktiva i sitt arbete för en drogfri miljö. Thomas betonar vikten av att agera förebyggande  för att undvika att arbetsprestationen påverkas. Läs mer om hans tankar på drogtestning och hur Prodia hjälper företag att skapa en trygg och säker arbetsplats. Läs hela intervjun här i vårt nativesamarbete med HR-nytt. Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia

Att införa drogtester kan väcka oro för negativa reaktioner. Men hos gymkedjan Nordic Wellness blev det raka motsatsen. HR-chefen Charlotte Strandbrink delar sina bästa tips för hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande mot missbruk och samtidigt skapa en trygg och säker arbetsplats. Genom tydlig kommunikation och fokus på omtanke lyckades företaget införa slumpmässiga drogtester utan att medarbetarna kände sig misstänkliggjorda. ”Vi fick i stort sett bara positiva reaktioner,” berättar Charlotte. Vill du veta hur drogtester kan vara en del av ett hälsofrämjande arbete? Läs om Nordic Wellness framgång i vårt nativesamarbete i tidningen Chef. Charlotte Strandbrink, HR-chef Nordic Wellness

Prodia Talks är en serie korta samtal där vår marknadschef, Mari Turesson, möter kollegor, vänner och samarbetspartners för att diskutera ämnen relaterade till droger och drogtestning. Denna gången träffar Mari Lennart Karlsson en krispiga vinterdag i Stockholm. Lennart Karlsson är en av Sveriges mest erfarna narkotikapoliser, författare och ordförande i SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen). Lennart gav oss en inblick i den aktuella utvecklingen kring droger i Sverige och vad han ser som nödvändiga aktioner för att bromsa vågen. Sverige står inför stora utmaningar när det gäller förändringen på narkotikamarknaden. Heroinet minskar på marknaden på grund av att produktionen av opiumvallmo minskat. Vi ser samtidigt en stor ökning av syntetiska opioider, och att cannabis och kokain når nya höjder i både tillgång och styrka. Mari Turesson och Lennart Karlsson Heroinets minskar – en öppning för syntetiska opioider "Tillgången på heroin har drastiskt minskat" konstaterar Lennart. Orsaken är talibanernas strikta nedslag på opiumodlingarna i Afghanistan, som tidigare stod för nästan allt heroin i Europa. Satellitbilder visar att över 95 % av opiumfälten har förstörts. Denna brist skapar ett vakuum som syntetiska droger snabbt fyller. Redan 2020 förutspådde den operativa chefen för DEA (Drug Enforcement Administration) i USA att plantbaserade droger var på väg att försvinna och ersättas av syntetiska alternativ. Mexikanska karteller upptäckte tidigt fördelarna med att producera Fentanyl istället för heroin – en billigare och snabbare lösning som dessutom är extremt lönsam. "Syntetiska droger som Fentanyl och Nitazener är inte bara billigare att framställa, de är också extremt potenta – vilket gör dem dödliga även i små mängder." Metonitazen och förfalskade OxyContin-tabletter Ett växande problem är de förfalskade OxyContin-tabletter som nu cirkulerar på den illegala marknaden. Dessa tabletter, som ofta innehåller den syntetiska opioiden Metonitazen, ser ut som legitima läkemedel men är långt ifrån säkra. "Problemet är att tabletterna tillverkas i illegala laboratorier utan kvalitetskontroll. Doseringen är ojämn, en tablett kan innehålla lite Metonitazen, en annan tablett kan innehålla jättemycket. Risken är då oavsiktliga överdoser. " varnar Lennart. Den legala användningen av opioider som Oxikodon och OxyContin har också ökat, vilket skapar nya utmaningar. När patienter utvecklar tolerans för sina mediciner söker sig många till den illegala marknaden för att stilla sitt behov. "Vi har redan sett dödsfall där människor trodde att de köpte vanliga smärtstillande tabletter men i stället fick en livsfarlig dos av Metonitazen." Kokain: "vanliga människor" fastnar ” Vi ser just nu en stor utveckling när det gäller kokain. Det är kokain i nästan alla ärenden som jag jobbar med. Ofta kokain som också är kopplat till alkohol och ibland spelmissbruk. Vi ser ”vanliga människor” i medelåldern fastna i kokainberoende ," berättar Lennart. Kombinationen av kokain, alkohol och ibland spelmissbruk skapar en farlig spiral. Många hamnar i skuld till kriminella nätverk, vilket leder till att de utnyttjas som kurirer eller utförare av våldsbrott. "Vi ser personer utan tidigare kriminell bakgrund som tvingas hantera vapen, droger och till och med placera ut bomber," säger Lennart. "Kokain har letat sig in i vardagen för ”vanliga människor” som aldrig tidigare varit i kontakt med kriminalitet." Hur droger designas Designen av droger har förändrats radikalt under de senaste decennierna, THC-halten i cannabis 2010 låg på 6–12 %.  Idag ligger THC-halten på 15–25 %. Cannabisoljor och vax kan innehålla så mycket som 85 % THC – en förändring som gör drogen både starkare och farligare. ” Det går inte ens att jämföra med det haschet som röktes på 70 talet. Det är inte ens samma drog. Det är som att du skulle jämföra en lättöl och en Stroh Rom ,” förklarar Lennart.   Utvecklingen av Cannabisprodukter ” Cannabis är inte längre enbart en fråga om marijuana och hasch. De senaste åren har cannabisprodukter i form av godis, kakor och chips blivit vanliga på marknaden, " säger Lennart och lyfter fram två stora risker: Förväxlingsrisken : Produkterna kan lätt misstas för vanliga godisar, vilket kan leda till oavsiktlig konsumtion. Fördröjd effekt:  När du äter cannabis så metaboliseras det mycket, mycket långsammare, vilket gör att du får en ganska stor fördröjningseffekt i påverkan. Om du är van att röka, eller om du har testat att röka cannabis, får du en effekt ganska snabbt. Men då det tar betydligt längre tid att få effekt när du äter cannabis så är problemet att du äter mer, vilket gör att man får en för hög dos. Ungdomars normalisering av droger Även om narkotikaanvändningen bland ungdomar inte har ökat dramatiskt, har deras exponering för droger gjort det. Sociala medier och influensers bidrar till en normalisering av droger, särskilt cannabis. Lennart förklarar: "Fler unga än någonsin har haft möjlighet att testa droger. Även om användningen är stabil, är exponeringen i deras närmiljö betydligt högre idag än för 30 år sedan." "Vi ser också en generationsskillnad i attityder. På 70- och 80-talet sågs narkotika som något farligt och förbjudet. Idag är det mer normaliserat, även om majoriteten av ungdomar fortfarande tycker att det är fel.” Lennart fortsätter: "Vi ska inte slå oss till ro. Förändringar är sällan någonting som sker snabbt, utan förändringar sker över tid. Det är mycket möjligt att det normaliserade läget som vi ser idag kring narkotika, framförallt cannabis, kommer att synas om tio år." En filosofisk samhällsfråga När Lennart funderar på det samhälle vi lever i, kommer han till en filosofisk slutsats: "Jag har ägnat ett helt vuxet liv åt att fundera på de här frågorna. Någonstans kokar det ner till, lite filosofiskt – vad har vi för typ av samhälle? Vilka värden har vi i samhället? Och just nu är det ju väldigt mycket fokus på individualitet, prestation. Man ska se bra ut. Man ska ha rätta kläderna. Alla våra barn och ungdomar har en enorm press. Hårstråna och sminket ska vara perfekt. Allting ska vara så perfekt. Och det här skapar en ångest. En stress och ångest ." Lennart menar att den här pressen, särskilt bland unga, är en stor anledning till varför droger som kokain, cannabis eller till och med Tramadol blir ett "snabbt fix" för att lindra den psykiska stressen. Blir man introducerad till en självförtroendehöjare som kokain, eller en avslappnande cannabis, eller ännu värre, en Tramadol-tablett, så är det en djup utandning och avslappning. Då är det väldigt lätt att tänka att 'nu har jag lösningen'. Och så fortsätter man på samma sätt – när ångest eller stress dyker upp, så finns det en snabb lösning. Vad kan vi göra? Kampen mot narkotika är inte enbart polisens eller tullens ansvar – det kräver en bred samhällsinsats. Lennart listar några åtgärder: Börja med att du ta en klar och tydlig ställning mot narkotika. Det enda sättet att komma till rätta med problemet är att få efterfrågan att vika. Våga prata med dina barn och dina barn kompisar. Var tydlig med dina värderingar och visa att du bryr dig. Hamnar man sen i ett läge där ens barn kommer hem och luktar cannabis. Sätt dig då ner i lugn och ro och prata, visa att du finns där. Förstå att även "helgknarkande" bidrar till att finansiera kriminella nätverk. "Tillgången på droger kommer alltid att finnas – det är efterfrågan vi måste bekämpa för att skapa en verklig förändring."   Lennart avslutar med en sammanfattning: Vi har brist på heroin och den kommer att bestå. Min bedömning är att alternativet för alla de som idag är opioidberoende blir sannolikt syntetiska opioider. Och då är det Nitazener och Fentanyl som vi ser i kristallkulan.   Vi ser en ökning på den illegala marknaden av olika Oxy-tabletter. Alltså OxyNorm och OxyContin. Vi ser en liten, liten nedgång av Tramadol. Men det har ersatts av Oxy-tabletter.   Väldigt mycket kokain och också, lite förvånande, väldigt mycket amfetamin. Amfetamin kändes för 4-5 år sedan som att det var på väg ut. Men det har kommit igen och kommit i ganska stor skala. Det har inte alls varit lika stor efterfrågan på kokain i USA, så därför har de sydamerikanska kartellerna riktat in sig på Europa. Så kokainproduktionen har ökat och utskeppningen och insmugglingen till Europa har ökat. Cannabis generellt sett blir mycket, mycket mer potent. Och nu finns även de ätbara cannabisprodukterna.   Det är ett smörgåsbord som finns att tillgå för den som önskar. "Vi måste arbeta tillsammans – som föräldrar, individer och samhälle – för att minska efterfrågan.” Tack Lennart för din tid och klokhet! Vill du veta mer? Kontakta oss på Prodia .

Prodia Talks är en serie korta samtal där vår marknadschef, Mari Turesson, möter kollegor, vänner och samarbetspartners för att diskutera ämnen relaterade till droger och drogtestning. Läs intervjun nedan eller kolla in den på YouTube . Denna gången träffar Mari advokat Maria Bergström från Setterwalls Advokatbyrå. specialist inom arbetsrätt, för att prata om en viktig dom från Arbetsdomstolen. Domen rör en bygglärling som testade positivt för cannabis efter semestern och blev avstängd utan lön. "En bygglärling rökte cannabis på semestern och åkte fast i ett slumpmässigt drogtest när han kom tillbaka till jobbet. Arbetsgivaren stängde av honom och drog in lönen. Helt rätt gjort av företaget, slår nu Arbetsdomstolen fast i en dom som kom i juni."  En bygglärling testade positivt för THC och nedbrytningsprodukt av kokain på ett slumpmässigt drogtest. Han uppgav att han hade rökt cannabis på semestern. Han blev då avstängd från sitt jobb. Detta i enlighet med företagets alkohol- och drogpolicy, som han enligt sitt anställningsavtal förbundit sig att följa, där det bl.a står: ​ ”att bruk av alkohol och/eller narkotika på fritiden inte får påverka arbetsinsatsen och att misstanke om narkotikapåverkan kan leda till att den anställde omedelbart skiljs från sina arbetsuppgifter samt att lön eller sjuklön inte utgår vid utebliven tjänstgöring på grund av onykterhet eller narkotikapåverkan.” ​ Detta medförde att bygglärlingen inte fick återgå till arbetet innan han uppvisade ett negativt test. Nu slår Arbetsdomstolen fast att det var rätt handlat av företaget.   Vad drar du för slutsatser kring detta? Det är ett jätteintressant rättsfall. Kortfattat säger arbetsdomstolen att om ett drogtest visar positivt så behöver det inte innebära att den anställde är narkotikapåverkad vid själva provtagningen. Men om testet på ett tillförlitligt sätt visar att arbetstagaren åtminstone tidigare har intagit droger har arbetsgivaren rätt att utgå från att arbetstagaren är påverkad ända fram till dess att ett efterkommande test är negativt.   ​ Åtminstone i situationer där arbetsgivaren har rätt att kräva ett drogtest från arbetstagaren enligt sin arbetsledningsrätt anses arbetstagaren inte stå till förfogande för sina arbetsuppgifter och förutsatt då att han ej heller kan bli omplacerad till andra uppgifter inom bolaget är det rätt att hemförvisa den anställde och då också utan lön som blev konsekvensen i det här fallet.   Hur tror du rättsfallet kan hjälpa arbetsgivare? Vi tror att rättsfallet kommer leda till färre tvister kopplat till anställdas invändningar mot arbetsgivares åtgärder som grundar sig i positiva drogtester. Det finns samtidigt en osäkerhet i hur långt man kan dra rättsfallet.   Missbruk är ett arbetsmiljöproblem. Vems är ansvaret? Ytterst är det arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. I det ligger bl.a. att fånga upp risker som missbruk kan orsaka på arbetsplatsen och också förebygga missbruk som påverkar arbetsmiljön negativt. Arbetsgivaren har också ett ansvar kopplat till arbetsanpassning och rehabilitering.   Något annat eller mer du vill tillägga? Man kan väl säga att rättsfallet inte minst visar på vikten av att ha bra och korrekta processer – både i fråga om att ha tillförlitliga tester för att upptäcka droganvändning och att ha tydliga policys som är i linje med gällande rätt och som klargör vilka eventuella konsekvenser som kan bli aktuella både vid konstaterad drogpåverkan och misstänkt påverkan.

Under en trafikvecka i somras upptäcktes tre gånger fler förare som var drograttfulla jämfört med de som körde påverkade av alkohol. Det här är bara ett exempel på hur allvarlig droganvändningen har blivit i vårt samhälle. I Sverige ser vi ett växande problem med läkemedelsmissbruk som snart är mer omfattande än cannabis. Kokain och amfetamin är vanligt förekommande droger – men även nya, mycket potenta substanser sprids snabbt. Drogmissbruk är inte bara en samhällsutmaning, utan en riskfaktor på arbetsplatsen som kan påverka både produktivitet och säkerhet. Vad får du med dig från vårt webinar? Aktuell statistik kopplat till missbruk i arbetslivet Hur droger kommer in i landet Den föränderliga drogmarknaden och trender Hur missbruk påverkar en arbetsplats Webinaret riktar sig i första hand till HR, ledningsgrupp och chefer. Fyll i formuläret så får du ett mail med webinaret.

Prodia  medverkar i Narkotikafrågan – Sveriges ledande tidning mot narkotika!  📰 Vi är stolta över att vara en del av det senaste numret av Narkotikafrågan, där  Jessica Vikberg , förbundsordförande hos RNS, intervjuade  Thomas Lundblad  från Prodia. I samtalet deltog även  Maria Bergström  och  Axel Mattsson  från  Setterwalls Advokatbyrå  för att diskutera drogtestning på arbetsplatser och en viktig dom från Arbetsdomstolen. 👷🏻 Domen gäller en bygglärling som testade positivt för cannabis efter semestern och blev avstängd utan lön – ett agerande som Arbetsdomstolen fastställde som korrekt i juni 2024. Vill du läsa mer om detta aktuella ämne och ta del av intervjun? Klicka här

Den senaste veckan rapporterade SVT Nyheter att Tullverket beslagtagit stora mängder narkotikaklassade förfalskade läkemedel, som sålts under namn som tramadol. Men när dessa tabletter analyserats har det visat sig att de istället innehåller det extremt farliga ämnet metonitazen. Metonitazen är en syntetisk opioid med dödlig potential. Enligt Rättsmedicinalverket har minst 21 personer avlidit av metonitazen – ensamt eller i kombination med andra substanser – hittills under 2024. Detta ämne tillhör en grupp syntetiska opioider som kallas nitazener, som liknar det ökända fentanylet och har blivit allt vanligare på den illegala marknaden. Vad är metonitazen och nitazener? Precis som fentanyl är nitazener extremt potenta och har en starkt smärtstillande effekt. Men deras styrka innebär också stora risker: även små doser kan leda till livshotande andningsdepression och överdos. Nitazener, inklusive metonitazen, används ofta som ersättning för heroin eller andra opioider när dessa är svårare att få tag på. Detta har bidragit till att drogerna spridit sig från USA till Europa – inklusive Sverige. Risker för en opioidkris i Europa I USA har fentanyl och liknande ämnen orsakat en förödande opioidkris. Nu varnar experter för att samma utveckling kan ske i Europa. I Storbritannien och Sverige har redan flera drogrelaterade dödsfall kopplats till nitazener. På grund av deras höga potens och riskprofil är det avgörande att snabbt kunna upptäcka och identifiera dessa substanser för att förhindra fler tragedier. Falska förpackningar – ett växande problem Tullverket och Polisen varnar nu för att droger som metonitazen säljs i falska läkemedelsförpackningar , sålda som bland annat tramadol. Men när de analyserats visar det att tabletterna istället innehöll metonitazen. Förebyggande åtgärder Att stoppa spridningen av syntetiska opioider som metonitazen kräver gemensamma insatser. Prodia erbjuder ett snabbtest för Nitazener där Metonitazen, Etonitazen, Protonitazen och Isotonitazen kan detekteras. Läs mer om Tullverkets senaste beslag och Polisens varningar kring denna dödliga trend. Har du frågor? Kontakta oss för mer information om hur du kan arbeta förebyggande.

DrogDialog  är en unik filmserie i tre delar där vi lyfter fram samtal om droger och missbruk ur olika perspektiv. Genom att möta personer vars liv påverkats på olika sätt av droger, ger vi en inblick i både de utmaningar och lösningar som rör detta ämne. Serien tar upp viktiga aktuella frågor, diskuterar samhällsattityder och låter våra gäster dela sina erfarenheter och åsikter. Här får du en översikt över alla tre episoder: Episod 1: Drogproblematik och attityder I det första avsnittet möter vi Gunnar Hermansson , redaktör för Narkotikapolisföreningens tidning , och Stefan Steiner , polis och spaningsledare inom organiserad brottslighet. Tillsammans diskuterar de komplexa frågorna kring slumpmässiga drogtester , huruvida drogmissbruk borde ses som en hälsofråga  och om samhället bör avkriminalisera drogbruk. De tar också upp frågan om köparna  verkligen är den största orsaken till narkotikaproblemen. En diskussion som belyser olika perspektiv på narkotikapolitik och hur samhället bör agera för att möta problemen. Episod 2: Ett narkotikafritt samhälle I andra episoden träffar vi Jessica Vikberg , ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) . Jessica delar sina erfarenheter av att arbeta med familjer som påverkas av drogmissbruk och unga som faller offer för droger. Hon ger också konkreta råd till föräldrar om hur de bäst kan hantera situationer där barn är i riskzonen. En viktig diskussion handlar om legaliseringen av cannabis i Tyskland  och den ökande acceptansen av droganvändning i EU. Vad innebär dessa förändringar för vårt samhälle, och vad kan Sverige lära av andra länder? Episod 3: Vem som helst kan fastna i missbruk Den tredje episoden handlar om Thomas Lundblad , affärsutvecklare på Prodia  och tidigare drogmissbrukare. Thomas delar sin rörande livshistoria och berättar om sin kamp mot missbruk, som började i ung ålder och påverkade hans dröm om en fotbollskarriär. Han beskriver hur missbruket påverkade hans familj och hur han till slut lyckades ta sig ur sitt beroende. Idag lever han ett drogfritt liv och arbetar aktivt för att hjälpa andra att förstå de dolda riskerna med droger och missbruk. DrogDialog  är en serie som belyser många viktiga aspekter av drogproblematik och missbruk, både på individnivå och i samhället. Genom att lyssna på våra gäster får vi en inblick i de utmaningar som både individer och samhällen står inför när det gäller droger. Vi hoppas att serien kan bidra till ökad förståelse och öppna upp för viktiga samtal om hur vi kan hantera detta komplexa och känsliga ämne. Se hela serien på vår hemsida och YouTube !

Vill du hålla dig uppdaterad om Sveriges narkotikasituation och få experters insikter? Då är Narkopodden  något för dig! Med teman som narkotikatrender, missbruksproblematik, förebyggande arbete och samhällsdebatt erbjuder podden både kunskap och inspiration. Varje avsnitt lyfter aktuella ämnen och bjuder in experter från olika områden för att diskutera lösningar och strategier. Perfekt för dig som arbetar inom vård eller rättsväsende – eller är arbetsgivare. Eller om du bara vill lära dig mer. 🎧 Tune in och gör skillnad!