Sökresultat
37 resultat hittades med en tom sökning
- Det farliga smörgåsbordet. Lär dig mer om de vanligaste substanserna.
I Sverige ser vi just nu en oroande ökning av läkemedelsmissbruket, som snart går om cannabis. Samtidigt ökar användningen av kokain och amfetamin och nya extremt potenta substanser som snabbt sprids. 21 substanser på 5 minuter eller multianalys i urin med 110 substanser Oavsett om du vill testa brett eller smalt har vi lösningar för dig. Våra snabbtester kan ge svar på upp till 21 substanser inom 5 minuter – perfekt för snabba beslut. Och vid positiva utslag kan vi erbjuda laboratorieanalys som garanterar juridiskt hållbara svar. För mer omfattande analys er kan vi med våra multianalyser i blod, urin eller saliv testa mellan 70-110 substanser, alltid med juridiskt hållbara svar. Testa brett eller smalt? Vi ställde frågan till vår MRO-läkare (Medical Review Officer) J ohannes om hur han tänker kring att testa bredare eller mer fokuserat. Han säger: - Jag tycker att det är bättre att testa brett. Det är ett destruktivt smörgåsbord där ute, d.v.s. ett brett utbud av både gamla och nya substanser. Det är vanligt att man tar substanser som inte är dom klassiska. Risken är att man missar missbruk om man tester smalt. Det handlar om att inte missa viktig information. Att testa brett ökar chansen att upptäcka ett dolt missbruk och ger därmed möjlighet till snabbare hjälp. Här nedan hittar du en översikt och förklaring över de vanligaste substanserna vi testar för. Både gamla klassiker och nya, potenta droger som snabbt vunnit mark. Johannes Kriisa, Prodias MRO-läkare ⬆️Uppåt-droger AMP – Amfetamin Amfetamin är en centralstimulerande drog som påverkar hjärnans signalsubstanser och ger ökad energi, vakenhet och koncentration. Används ibland medicinskt vid ADHD, men missbruk kan leda till sömnbrist, aggressivitet och hjärtbesvär. Hög toleransutveckling gör att doserna snabbt kan öka med stora risker som följd. CAT – Katinon / Katin Katinon är ett naturligt ämne i khat-blad som tuggas för att uppnå en stimulerande effekt som eufori och ökat alertes. COC – Kokain Kokain ger en intensiv men kortvarig känsla av eufori, ökad självsäkerhet och energi. Bakom effekten döljer sig en kraftig påverkan på hjärnans dopaminsystem och en stark beroendepotential. Kokainmissbruk kan orsaka allvarliga hjärt-kärlproblem, paranoia och aggression. MDMA – Ecstasy MDMA är en partydrog som ger känslor av kärlek, eufori, samhörighet och ökad sensorisk upplevelse. Men effekterna på hjärnans serotoninsystem kan slå tillbaka med nedstämdhet, sömnstörningar och ångest som följd. Överhettning, uttorkning och serotonergt syndrom är livshotande risker. MDPV – Metylendioxypyrovaleron En av de mest potenta syntetiska stimulanterna på gatudrogenas marknad. Känd som en "bath salt"-drog med extremt stark påverkan på psyket där paranoia, aggressivitet och psykoser är vanliga. Beroende kan utvecklas snabbt, och effekten är ofta oförutsägbar. MEF – Mefedron En syntetisk stimulant som påminner om både ecstasy (MDMA), amfetamin och kokain. Ger eufori, social öppenhet och ökad energi men har också kopplats till hjärtklappning, förvirring och aggressivitet. Missbrukare beskriver stark "craving", vilket ökar risken för snabbt beroende. MET – Metamfetamin Metamfetamin, även känt som "meth", är en starkt beroendeframkallande drog. Effekten är kraftigt uppiggande, men nedgången hård. Långvarigt bruk leder ofta till tandförfall, psykiska störningar och kraftig utmattning. En drog som snabbt bryter ner både kropp och psyke. MPD – Metylfenidat (Concerta, Ritalin) Vanligt ADHD-läkemedel som förbättrar fokus och impulskontroll. Men vid icke-medicinsk användning ger det stark stimulans, särskilt i krossad/sniffad form. Risk för sömnstörningar, ångest och hjärtbesvär samt beroende vid långtidsmissbruk. 3-CMC – 3-klormetkatinon En nyare syntetisk drog som liknar tidigare katinoner som 3-MMC. Används för sin stimulerande effekt och sociala eufori, men kunskapen om biverkningar och långtidsrisker är begränsad. Snabbt beroendeframkallande och ofta blandad med andra substanser. LSD – Lysergsyradietylamid LSD är en psykedelisk substans som orsakar hallucinationer, förändrad verklighetsuppfattning och djupa känslomässiga upplevelser. Ingen fysisk beroenderisk men kan trigga psykoser, ångestattacker eller traumatiska "bad trips", särskilt hos känsliga individer. ⬇️Neråt-droger BAR – Barbiturater Barbiturater är lugnande medel som också kan ha sövande och ångestdämpande effekter. Tyvärr kommer de med en hel del nackdelar. De är mycket beroendeframkallande och kan vara riktigt farliga, särskilt i höga doser, då de kan sänka hjärtfrekvensen och orsaka andningssvårigheter. Även om de var vanligare förr, ser vi nu en ökning av missbruk. BZO – Bensodiazepiner Bensodiazepiner används vid ångest, sömnbesvär och kramptillstånd men vid missbruk kan de leda till avtrubbning, minnesluckor och beroende. Kombineras de med alkohol eller opioider ökar risken för livshotande andningsdepression. Vanligt i både läkemedelsmissbruk och blandmissbruk. EDDP – Metadonmetabolit EDDP är en metadonmetabolit som visar intag av metadon, en opioid som bland annat används i beroendevården som substitutionsbehandling för opioidberoende. ETG – Etylglukuronid ETG är en alkoholmetabolit som indikerar intag av alkohol. Större intag kan detekteras upp till ca tre dygn efter att individen blåst noll på alkometern. FYL – Fentanyl Fentanyl är en extremt stark syntetisk opioid, upp till 100 gånger starkare än morfin. Den används vid svår smärta inom vården men missbruk av fentanyl kan vara dödligt även vid mindre doser. Ofta blandas det i andra droger utan användarens vetskap, vilket har lett till en global överdoskris. GAB – Gabapentin Gabapentin är ett läkemedel som dämpar nervsignaler och används vid främst epilepsi och nervsmärta. Det ger också ett rus i höga doser, särskilt i kombination med andra lugnande medel. GHB – Gamma-hydroxibutyrat GHB är en vätska som kan intas som missbruksdrog för att få en ruseffekt (champagnefeeling), man kan justera dosen beroende på vilken effekt man är ute efter. Används även som en ”rape drug”. Små doser kan ge eufori och avslappning, medan högre doser kan leda till medvetslöshet, andningsstillestånd och koma. Effekten kommer snabbt och lämnar kroppen snabbt. MTD – Metadon Metadon är en opioid som bland annat används i beroendevården som substitutionsbehandling för opioidberoende. OPI – Opiater / Opioider Opiater är en bred kategori som inkluderar heroin, morfin och andra opiat/opioid relaterade smärtstillare. De påverkar hjärnans belöningssystem kraftigt, vilket skapar snabb beroendeutveckling. Ger smärtlindring och eufori men kan också orsaka nedstämdhet, förstoppning och andningspåverkan. OXY – Oxikodon Oxikodon är en stark opioid med hög beroendepotential. Används medicinskt mot svår smärta men används även vid missbruk. Kan orsaka andningsdepression, förvirring och dödsfall vid överdos. PGB – Pregabalin (Lyrica) Pregabalin används främst mot epilepsi, ångest och nervsmärta. Missbrukas för sin avslappnande och berusande effekt. Beroende och abstinens är vanliga vid långvarigt bruk. PY – Psilocybin / Psilocin Psykedeliska ämnen som finns i vissa svampar ofta kallade “magiska svampar”. Ger hallucinationer, förändrad verklighetsuppfattning och intensiva känslor. Effekten beror på miljö och sinnestillstånd och kan bli överväldigande. Psykisk sårbarhet ökar risken för negativa reaktioner. TML – Tramadol Tramadol är en opioid som används vid behandling av måttlig till svår smärta. Högre doser kan leda till krampanfall, hjärt - och andningspåverkan. ZOL – Zolpidem (Stilnoct) Ett sömnmedel som snabbt hjälper vid insomni. Missbruk kan leda till förvirring, mardrömmar och minnesförlust. Långvarigt bruk innebär ökad risk för beroende och tolerans. ZOP – Zopiklon (Imovane) Ett sömnmedel som används vid insomni. Långvarigt bruk eller höga doser kan ge beroende, dagtrötthet och nedsatt kognitiv förmåga. 6-MAM – 6-monoacetylmorfin Heroinmetabolit som indikerar intag av Heroin. Förekomst av 6-MAM i ett prov är ett starkt tecken på nyligt heroinmissbruk, ofta inom 24 timmar. 7-ACL – 7-Aminoklonazepam Metabolit till Klonazepam. Tillhör gruppen bensodiazepiner och används främst som antiepilepsimedel, muskelavslappnande och psykoaktivt lugnande läkemedel. NTZ – Nitazener Kraftfulla syntetiska opioider, designade för att efterlikna effekterna av andra potenta opioider men med mycket högre risk för beroende och överdos. Nitazener är ofta starkare än fentanyl och kan redan vid mycket små doser leda till andningsstillestånd och död. Flera dödsfall har rapporterats internationellt. På grund av bl. a. heroinbrist har dessa farliga droger fått fäste, särskilt i Storbritannien och Sverige. ⬆️⬇️Både uppåt och neråt BUP – Buprenorfin Buprenorfin är en opioid som används i substitutionsterapi för opioidberoende. Den dämpar abstinens utan att ge samma rus som heroin eller morfin. Men det är ingen riskfri substans, buprenorfin kan ge eufori vid missbruk, särskilt i kombination med andra droger. Avvänjning kan vara lång och svår. KET – Ketamin Ketamin är ett bedövningsmedel med dissociativa egenskaper, det kan ge en utanförkroppen-känsla, hallucinationer och känslomässig avtrubbning. Används i vården, men har blivit en populär klubb- och missbruksdrog. Långvarigt missbruk kan leda till kognitiva svårigheter och beroende. KRA – Kratom (Mitragynin) Kratom är en växt från Sydostasien som i låg dos verkar uppiggande och i högre dos smärtstillande och lugnande. Den har använts i traditionell medicin men har snabbt vuxit i missbrukskretsar som ett “naturligt alternativ” till opioider. Risk för beroende, abstinens och leverskador förekommer. PCP – Fencyklidin (Angel Dust) PCP är en av de mest oförutsägbara drogerna som finns. Ger ofta hallucinationer och kraftig avtrubbning men kan även framkalla våldsamhet, psykosliknande tillstånd och total verklighetsförlust. Användes tidigare som bedövningsmedel för människor och djur, men förbjöds p.g.a. farliga biverkningar. THC – Tetrahydrocannabinol (Cannabis) THC är den psykoaktiva komponenten i cannabis och påverkar minne, motorik, känsloliv och aptit. Effekten varierar, vissa blir avslappnade, andra får ångest eller panikattacker. Långvarig användning kan ge beroende, försämrad inlärningsförmåga och ökad risk för psykisk ohälsa, särskilt vid tidig debut. Spice – Syntetiska Cannabinoider Spice är ett samlingsnamn för syntetiska Cannabinoider som ger ett väldigt starkt rus. Spice kan ha varierande sammansättning och de aktiva substanserna utgörs av olika syntetiska Cannabinoider. Spice kan orsaka allvarliga biverkningar som ångest, psykos, hjärtklappning och medvetslöshet. Vill du veta mer eller ha råd i hur vi kan hjälpa dig? 📞 040-685 00 88 📧 info@prodia.se
- Distansarbete och alkohol – vad visar forskningen?
Distansarbete är här för att stanna men vad betyder det för alkoholvanorna? En ny studie från CAN ( Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) visar att majoriteten av de som arbetar hemifrån inte har förändrat sina alkoholvanor. Över 90 % uppger att de dricker precis som tidigare. Men för en mindre grupp ser det annorlunda ut. 3,9 % rapporterade ökad alkoholkonsumtion, ofta för att alkohol är mer lättillgängligt hemma. Vissa uppgav att de drack mindre, främst för att de inte längre deltog i jobbsammanhang som after work. Vad betyder det för dig som arbetsgivare? Även om riskerna inte ökar generellt, kan distansarbete göra det svårare att upptäcka problem i tid. Därför är det viktigt att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy som även omfattar distans- och hybridarbete. Hos oss på Prodia får ni stöd genom hela processen – från att ta fram policyn till att genomföra tester och tolka provsvar. På så sätt kan ni skapa en trygg arbetsmiljö, oavsett var arbetet utförs. 📌 Vill du veta mer? Läs mer här eller kontakta våra affärsutvecklare direkt. Marcus Hindsö 📞 +46 40-680 89 91 📧 marcus@prodia.se Thomas Lundblad 📞+46 40-689 34 30 📧 thomas@prodia.se
- Ny lag mot lustgas – men utmaningarna kvarstår
I början på juli 2025 trädde en ny lag i kraft som begränsar försäljningen av lustgas till privatpersoner. Lagen innebär bland annat att det är förbjudet att sälja till personer under 18 år eller när det finns misstanke om att den ska användas som berusningsmedel. Dessutom regleras mängden som får säljas, liksom import och marknadsföring. Trots lagen rapporteras fortsatt omfattande användning bland unga. Ett problem är att lagstiftningen är svår att tillämpa – straffsatserna är otydliga och polisens arbete försvåras. Samtidigt sker försäljning via nätet och sociala medier, där ungdomar enkelt kan beställa hem lustgas. Riskerna med lustgas Fysiska skador : köldskador i mun och luftvägar. Hälsoproblem vid upprepat bruk : brist på B12-vitamin med risk för nervskador, balansproblem och påverkan på lungor och hjärna. Psykisk påverkan : yrsel, ångest och psykosliknande tillstånd. Mer än bara lagstiftning behövs För att möta problemet krävs mer än nya regler. Kunskap och information är avgörande – både till ungdomar, föräldrar och arbetsgivare. Genom att sprida medvetenhet om riskerna och ha tydliga rutiner på plats går det att upptäcka problemen tidigare och sätta in stöd i tid. Vi har samlat några sidor där du hittar mer information: Folkhälsomyndighetens hemsida om lustgas SVT Nyheter om nya lustgaslagen Förordning om lustgas från Sveriges Riksdag Lag om lustgas utfärdad 5 juni, 2025
- Drogtester som en del av bakgrundskontroller.
Patientsäkerhet och en trygg arbetsmiljö är avgörande och nu kan drogtester komma att spela en större roll i offentlig sektor. Regeringen har nyligen startat en statlig utredning för att se över regelverket kring bakgrundskontroller. Syftet är att stärka skyddet mot brottslighet och otillbörlig påverkan, men också att analysera vilka ytterligare kontroller som kan behövas för att öka säkerheten i samhället. I offentlig sektor bär många yrkesgrupper ett särskilt ansvar, från vårdpersonal som hanterar läkemedel, till omsorgspersonal och tjänstemän som förvaltar kritiska samhällsfunktioner. När säkerheten brister kan konsekvenserna bli allvarliga. Under 2024 drogs 134 legitimationer in enligt SVT, där cirka 40 procent berodde på stölder av narkotikaklassade läkemedel. IVO har samtidigt återkommande larmat om brister i läkemedelshanteringen, med fall där tusentals tabletter försvunnit, patienter stått utan smärtlindring och där beroendeproblematik lett till både vårdskador och brott. Dagens registerkontroller ger viss trygghet, men de säger ingenting om en persons aktuella tillstånd här och nu. För arbetsplatser inom vård, omsorg, skola – men även inom transport, industri och säkerhetskritiska miljöer – kan skillnaden mellan att upptäcka påverkan i tid eller inte vara avgörande för både säkerhet och förtroende. Vi menar att alkohol- och drogtester kan vara ett proportionerligt och rättssäkert komplement till dagens bakgrundskontroller. Rätt utformade handlar de inte om att jaga lagöverträdare, utan om att skapa: Trygga arbetsplatser där både medarbetare och arbetsgivare kan känna förtroende. Patientsäkerhet genom att minimera risken för felmedicinering eller personal som arbetar påverkad. Stärkt tillit till offentlig och privat sektor när säkerhetsrisker hanteras professionellt och transparent. Den pågående statliga utredningen blir därför en viktig möjlighet att ta frågan på allvar och utforma ett regelverk som ger arbetsgivare rätt verktyg, alltid med respekt för integriteten och med fokus på att skydda både människor och verksamheter. 👉🏻 Är du arbetsgivare eller verksamhetsansvarig och vill veta mer om hur våra drogtester kan stärka både patientsäkerhet och arbetsmiljö? Kontakta oss för en kostnadsfri rådgivning. 📞040-685 00 88 💻 info@prodia.se
- GDPR och drogtester: Så skyddar ni både arbetsplats och anställda
Vi vet att drogtestning är ett av de mest effektiva verktygen för att tidigt upptäcka missbruk. När man jobbar med drogtestning är det också väldigt viktigt att allt går rätt till. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen beslutat om sanktionsavgifter mot två aktörer inom kollektivtrafiken. Skälet var att de genomförde dagliga obligatoriska alkoholtester och lagrade resultaten på ett sätt som stred mot GDPR. Problemet låg inte i själva testningen, utan i hur resultaten hanterades: lång lagring utan tydliga gallringsrutiner och utan giltig rättslig grund för behandling av känsliga personuppgifter. För oss på Prodia har det alltid varit viktigt med en rättssäker hantering. Våra processer följer alltid EWDTS* guidelines. Vi är ISO-certifierade och låter våra rutiner granskas av oberoende tredje part. Det ger er som arbetsgivare trygghet i att testningen sker professionellt, från provtagning till provsvar. Besluten visar att säkerhet och integritet måste gå hand i hand. Kontakta oss så hjälper vi er att skapa arbetsplatser där båda delarna tas på största allvar. 📞+46 40-685 00 88 📧 info@prodia.se * EWDTS = European Workplace Drug Testing Society – den europeiska branschorganisationen som sätter riktlinjer och standarder för drogtestning på arbetsplatser. Deras guidelines används för att säkerställa att tester genomförs på ett rättssäkert, kvalitetssäkrat och etiskt sätt, bland annat kring: provtagning hantering och transport av prover (chain of custody) analysmetoder tolkning och rapportering av resultat
- 15 år drogfri - 15 år i missbruk*
Känner du någon som lever i missbruk? Faktum är att du kan göra det utan att veta om det. Det tar nämligen många år innan drog- och alkoholmissbruk syns utåt. Prodia har sedan 2008 utfört drogtester på arbetsplatser och upptäckt riskbruk och missbruk innan det fått förödande konsekvenser för prestation, säkerhet, hälsa och individ. *Artikelsamarbete med SvD. Thomas Lundblad, Affärsutvecklare Prodia En person som är smärtsamt medveten om hur droger kan påverka ditt liv, din familj, dina vänner och dina kollegor är Thomas Lundblad som för femton år sedan blev drogfri efter ett femton år långt missbruk. Idag arbetar Thomas som affärsutvecklare på Prodia och verkar dagligen för att drog- och alkoholmissbruk ska upptäckas tidigt. — Många tror att man hade märkt direkt om en anställd eller kollega lider av alkohol- eller drogproblem. Men är man tidigt i ett beroende så kommer ingen att upptäcka det. Det tar många år innan det syns för alla runt omkring, säger Thomas. Tio år utanför samhället Ända sedan Thomas tog sig ur sitt missbruk har han vigt sitt liv åt att färre personer ska fastna i drogernas och alkoholens grepp. Många tror att missbruk är någonting som aldrig skulle drabba en själv eller att det inte finns någon risk i att ta droger i samband med alkohol på helgerna. Men ett missbruk kan drabba vem som helst och i många fall krävs det bara ett tillfälle för att man ska fastna. — Många tänker att alla narkomaner är uppvuxna med missbruk, våld eller psykisk ohälsa i familjen. Men för mig var det raka motsatsen – jag är uppvuxen i en klassisk kärnfamilj. Jag spelade fotboll på elitnivå fram till att jag var 18 år, det gick bra för mig i skolan och jag gjorde militärtjänst som gruppbefäl. Men sedan testade jag amfetamin på fyllan en gång, berättar Thomas. Det tillfället var allt som krävdes för att Thomas skulle bli fast. Nästa gång han blev full ville han ta amfetamin igen och så småningom skulle detta leda till många år av blandade droger, alkohol och ett raserat liv. — Fem år senare, när jag var 25, gick jag i personlig konkurs. Jag hade flera hundra tusen i skatteskulder, jag hade inget körkort, ingen sambo kvar och en massa betalningsanmärkningar. Efter det levde jag utanför samhället i tio år – i ständig stress och i en ständig jakt efter pengar och droger. Vägen tillbaka Livet Thomas levde när han befann sig utanför samhället var inte bara kantat av droger, alkohol och kriminalitet, utan även av konstant stress, ett skadat psyke, paranoia och förföljelsemani. Detta hårda liv ledde till slut till att kroppen sade ifrån och Thomas blev inlagd på hjärtintensiven med akut hjärtsvikt. — Jag låg inne på hjärtintensiven i tio dygn och där berättade läkaren att om jag inte förändrar mitt liv så kommer jag att vara död inom ett år. Då bestämde jag mig för att sluta med amfetaminet och istället bara ta sömntabletter och dricka alkohol resten av livet. Så när jag blev utskriven tog jag spårvagnen till första bästa Systembolag och några timmar senare hade jag droger i handen igen. Det skulle gå ytterligare tre månader innan Thomas faktiskt blev ren. Den sista knuffen fick han i samband med ett känslomässigt möte med sin mamma. — Det var den 25 september 2010. Jag kramade om min mamma och sa till henne att nu är det slut. Sedan dess har jag aldrig knarkat. Våga sätta käppar i hjulet En tid efter att Thomas blev ren började han arbeta som alkohol- och drogterapeut och var sedan rehabansvarig och kundansvarig på ett av landets största behandlingsföretag. Men sedan två år tillbaka är han affärsutvecklare på Prodia – som genomför tillförlitliga drogtester på arbetsplatser runt om i Sverige. Dessa tester går ut på att testa slumpmässigt utvalda anställda och på så sätt förebygga problem, upptäcka riskbruk och skapa en trygg och säker arbetsplats för alla medarbetare. Idag går det naturligtvis inte att veta vad som hade hänt om Thomas droganvändning hade upptäckts tidigt. Men han berättar att det i alla fall hade inneburit ett välbehövt farthinder på vägen mot ett fullskaligt missbruk. — Man tror inte att det är farligt och man tror inte att någon blir påverkad. Men om man blir upptäckt tack vare ett slumpmässigt drogtest hamnar man helt plötsligt i en process där man riskerar att bli av med jobbet. Man kanske börjar tänka till. Ju mer käppar i hjulet och ju mer motstånd man får desto bättre är det. Det måste vara jobbigt att ta droger, säger Thomas avslutningsvis. Vill du ha hjälp med drogtestning på din arbetsplats? Prodia är en av Sveriges främsta aktörer inom drogtestning och strävar varje dag för minskad droganvändning. De kan hjälpa dig att säkerställa en trygg och drogfri arbetsmiljö med sänkt korttidsfrånvaro, minskad olycksrisk, högre effektivitet och friskare personal. Vill du veta mer? Läs mer här eller kontakta vår support: 📞+46 40-689 34 30 📧 info@prodia.se
- “Det är väl semester” – eller?
Gränser har en tendens att suddas ut i sommartider. Hur ska du som arbetsgivare tänka och agera kring sommar och semester när det kommer till droger och alkohol? Inför studentfiranden, sommarfester och semestrar ökar risken för att alkohol och droger spiller över på arbetslivet. Gränser suddas ut – både hemma och på jobbet. Mari Turesson, Prodias Marknadschef tog ett samtal med sin kollega Marcus Hindsö, Affärsutvecklare på Prodia, om hur du som arbetsgivare kan tänka, agera och förebygga under sommarens mer tillåtande perioder. Läs artikeln nedan eller kolla på film genom att klicka på bilden eller här : – Många tänker inte på det, men under sommaren ökar toleransen för alkohol i samhället, säger Marcus. Så fort solen är ute ska man ta en öl eller ett glas vin. Eller om man ska klippa gräset eller grilla, då ska så klart en öl finnas med i bilden. Det smyger sig in även på jobbet – till exempel vid avslutningsfika med bubbel eller att någon tar en öl till lunchen “för att det ändå är sommar”. Gränserna flyttas, helt enkelt. Och just det där tänjandet av gränser kan skapa problem på arbetsplatsen. Inte bara ur ett säkerhetsperspektiv – utan också ur ett ansvarsperspektiv. Otydliga policyer – en vanlig fälla Enligt Marcus är en av de vanligaste fallgroparna att företag har otydliga eller slentrianmässiga alkohol- och drogpolicyer. Som arbetsgivare måste du sätta tonen innan festen – inte efter, säger han. ”Som arbetsgivare måste du sätta tonen innan festen – inte efter.” Hur kan man ta upp policyn utan att förstöra stämningen? Man vill inte vara någon glädjedödare på kickoffen som kommer. – Man behöver inte vara en moralpolis. Det handlar om att skapa trygghet. Den kan finnas några som har en beroendeproblematik i sin närhet, eller kämpar själva. Då är tydlighet en form av omtanke. Att visa att vi vill att alla ska känna sig trygga på jobbet. Att ha en väl genomarbetad alkohol- och drogpolicy är en bra början – men den behöver också vara levande. Marcus understryker vikten av att integrera den i vardagen, inte bara plocka fram den vid kris. – Jag brukar säga till chefer: lägg till policyn som en punkt på agendan vid era veckomöten, teamträffar eller när ni planerar sociala aktiviteter. Det behöver inte vara något stort – men att påminna regelbundet planterar ett frö. Det skapar trygghet, ökar medvetenheten och visar vad ni står för, säger han. Om en anställd säger "Det är väl inte så farligt att röka lite gräs på semestern? Det är ju lagligt i vissa länder." Hur ska man tänka och agera? En vanlig invändning bland både ungdomar och vuxna är: “Men det är ju semester – då kan man väl slappna av lite?” Nu pratar vi om droger som är illegala och olagliga i Sverige. Framför allt att cannabis och olika narkotikaklassade substanser. Marcus är tydlig: – Svensk lag gäller även under semestern och arbetsgivare har rätt att ställa krav på att medarbetare är nyktra och drogfria på arbetsplatsen även om bruket skett på fritiden. THC, det rusgivande ämnet i cannabis, kan stanna kvar i kroppen i flera veckor. Så en joint på semestern kan påverka arbetsmiljön långt efter ledigheten. Han lyfter också att arbetsgivare bör våga stå för sin policy, annars förlorar den sin kraft. – Det handlar inte bara om laglighet, utan om vad du signalerar. Särskilt om du har ansvar för säkerhet, kollegor eller kundrelationer. Fem konkreta tips till arbetsgivare inför sommaren: 1. Erbjud alltid alkoholfritt – gå gärna före själv. Bjud in till sommarfest på ett sätt som inkluderar alla. Alkoholfritt ska vara lika självklart som det andra alternativet – och som chef påverkar du kulturen genom dina val. Att själv välja alkoholfritt kan sätta tonen för hela gruppen. 2. Kommunicera innan något händer och håll samtalet levande. Skicka ut en sommarhälsning där du också lättsamt påminner om företagets alkohol- och drogpolicy. Det räcker inte att policyn “finns”, den måste kännas aktuell och relevant. Lyft gärna ämnet även efter semestern. Visa att det inte handlar om kontroll utan om trygghet och omtanke. 3. Anpassa språket efter sammanhanget. Undvik pekpinnar. Prata i termer av gemenskap: “Vi vill att alla ska känna sig inkluderade och trygga – därför har vi tydliga riktlinjer.” Det skapar förståelse snarare än motstånd. 4. Öka kunskapen hos både chefer och medarbetare. Fler företag efterfrågar korta utbildningar inför sommaren och det med all rätt. Att förstå skillnaden mellan bruk, riskbruk, skadligt bruk och beroende ger konkreta verktyg att agera i tid. Och det sänker tröskeln för samtal om ett ämne som ofta känns känsligt. 5. Utse tydliga kontaktpersoner även under ledigheten. Vem ska man vända sig till om något händer eller om man känner oro för någon? Ha en ansvarig person tillgänglig även under sommaren, t.ex. från HR eller ledningsgruppen. – Och glöm inte att efterfråga stöd om ni behöver det, säger Marcus. Vi på Prodia hjälper gärna till med att uppdatera, formulera och implementera policyer och vi håller också utbildningar för både chefer och medarbetare. 📌 Behöver ni hjälp? Kontakta Marcus så berättar han mer. 📞 +46 40-680 89 91 📧 marcus@prodia.se
- Artikel i Di: Därför bör arbetsgivare drogtesta personalen
Tillförlitliga drogtester gör det möjligt att upptäcka riskbruk innan prestation, säkerhet och hälsa på arbetsplatsen påverkas. Drogtester handlar inte om att kontrollera – utan om att skydda. Prodia hjälper arbetsgivare att förebygga problem och erbjuda stöd i tid. Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia. Magnus Fors, HR-partner på Dafgårds. – “De slumpmässiga testerna syftar till att kunna agera tidigt om någon medarbetare skulle vara i riskzonen,” säger Magnus Fors, HR-partner på Dafgårds, som samarbetar med Prodia för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö. Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia, har själv erfarenhet av missbruk och vet hur svårt det kan vara att upptäcka problem tidigt. Med Prodias breda salivanalys kan upp till 60 substanser spåras i ett enda test – snabbt, träffsäkert och med respekt för individens integritet. Prodia erbjuder juridiskt hållbara analyser, utbildning för chefer och provtagning på plats. Det är ett helhetsgrepp som gör skillnad – innan problemen växer sig stora. 👉🏻 Läs hela artikeln här Vill du veta mer? Läs mer här eller kontakta Thomas direkt: 📞+46 40-689 34 30 📧 thomas@prodia.se
- Drograttfylleri överrepresenterat vid nykterhetskontroller.
Nyhetsuppdateringarna duggar nu tätt kring drogläget. Det handlar ofta om det ökade inflöde av droger i landet, ökad handel och allt starkare preparat som ska få brukarna att bli fast på kort tid. Det beskrivs närmare som en tsunamivåg som slår emot samhället där man på vissa håll larmar om epidemiska nivåer vad gäller förgiftnings-fall och ökat droganvändande. Droger hotar tryggheten i samhället Drogerna tar sig in överallt och måste betraktas som en risk på alla nivåer i samhället. I skolan, på vägarna och på våra arbetsplatser. Personer i beslutsfattande roller bör känna ett ansvar att problematisera kring detta och förstå hur man i sin respektive position har makten att påverka och på olika sätt skapa bromsklossar för denna negativa utveckling. Kopplat till den ökade risken i trafiken så skedde i somras en omskriven trafik- och arbetsplatsolycka. En glassbil voltade och blockerade E6 utanför Malmö i två timmar. Detta på grund av att föraren var drogpåverkad. Det medför inte problem enbart för föraren utan även en direkt livsfara för många medtrafikanter. 20 minuter innan den voltade hade den försökt köra om på enfilig väg och kört in i en bil fyra gånger. Alarmerande statistik: drograttfylleri ökar Vid en trafikvecka i somras med fokus på nykterhet var det tre gånger så många som var drograttfulla jämfört med de som testades positivt för alkohol. Liknade insatser gjordes i samma område även i september, då testades drygt 1 200 personer där 7 togs för rattfylleri och hela 37 för drograttfylleri. Dessa siffror är skrämmande och speglar hur vårt samhälle ser ut idag. Man vågar inte ens tänka på den fara som medtrafikanter utsätts för. Våra barn och ungdomar som går och cyklar riskerar att mötas av någon av dessa påverkade personer som tas upp i statistiken. Det är en tanke som gör att vi måste engagera oss ännu mer för att bidra till att bromsa denna utveckling. Hur kan du bidra? Med drogtestning bidrar du till en säkrare arbetsmiljö och en mer välmående arbetsplats. Företag betalar ett betydligt högre pris i förlorad produktivitet, intäkter och mänskligt lidande än kostnaden för drogtester, som effektivt minskar dessa förluster. Kontakta oss så guidar vi dig! 📞 040-685 00 88 📧 info@prodia.se
- ”Men det är ju fest – då kan jag väl röka på lite...” eller?
Studentfester, semester och sena sommarkvällar, gränser testas både hemma och på jobbet. Hur pratar vi om alkohol droger utan att döma som förälder och som chef? Med sommaren kommer inte bara värme och ledighet utan också fler frågor. “Alla andra dricker ju”, “det är bara en joint”, eller “det är ju lagligt i vissa länder”. Som förälder brottas man med oro och gränssättning. Som chef ställs man inför liknande funderingar. Mari Turesson, Prodias Marknadschef tog ett samtal med sin kollega Marcus Hindsö, Affärsutvecklare på Prodia, om hur vi kan sätta gränser med omtanke – både i arbetslivet och hemma vid köksbordet. Läs artikeln nedan eller kolla på film genom att klicka på bilden eller här . Mari Turesson, Marknadschef Prodia och Marcus Hindsö, Affärsutvecklare Prodia Det är väl inte är så farligt att röka lite gräs. Men hur farligt är det? – Det här är en vanlig debatt jag ofta deltar i, säger Marcus. Många tror fortfarande att cannabis är en harmlös drog, men dagens cannabis är betydligt starkare än förr. Det man oftast inte känner till är att cannabis eller THC som är det rusgivande ämnet i cannabis, för cirka 30 år sen, mitten på 90-talet och början på 00-talet var THC-halten, det aktiva ämnet, i cannabis på cirka 2–3 %. Idag ligger THC-halten i cannabis på cirka 20–25 %. Det innebär att det är otroligt potent, otroligt starkt vilket också innebär att det ökar risken för psykoser. Psykoser är en förvrängd typ av verklighetsuppfattning som påverkar dig i resten av ditt liv. I en dansk studie var det 44 % som hade utvecklat schizofreni efter en psykos inom fem år. Vi måste också prata om hur allvarligt det kan vara i början och om du använder cannabis för första gången. I och med att THC-halten är så pass hög är risken för psykoser hög. På kort sikt påverkar även cannabis reaktionsförmågan, minne, koncentration. Du blir mindre skärpt vilket kan vara direkt farligt i många yrken som när du kör bil, jobbar med maskiner och ansvarar för andra. Cannabis triggar också ångest oro och paranoida tankar. Framför allt bland de yngre. En vanlig missuppfattning är att cannabis inte är beroendeframkallande. Det ska vara nån "harmlös drog". Det är absolut inte så. Det är otroligt beroendeframkallande. I statistik är det cirka 1 av 10 som fastnar i ett cannabisberoende. Men den mörkare siffran är nog rätt så stor då man kan följa alkoholen lite bättre än cannabis. Fest, civilkurage och organiserad brottslighet Mari pratade med en affärskollega för inte så länge sen varit på en studentfest där det röktes cannabis öppet. Hur bör man agera? Vad är dina tankar och råd? – Det är lätt att känna sig obekväm, men det viktigaste är att våga reagera, säger Marcus. Vi måste normalisera civilkurage. På jobbet handlar det kanske om att lyfta oro till HR. Som förälder handlar det om att ge barn mandat att säga nej, utan att känna skam. Han understryker att samtalet måste börja innan något händer. – Vi måste hjälpa unga att bli modiga, inte bara följa regler. Och vi vuxna måste våga stå för något. Visa att det inte handlar om att vara tråkig, utan modig. Samtidigt får vi inte blunda för verkligheten bakom. Det som kan uppfattas som "en oskyldig joint" göder den organiserade brottsligheten. Varje gång du röker bidrar du till ett system som också säljer vapen, bedriver människohandel och förstör liv. Det måste vi börja prata om, även hemma. ”Varje gång man röker på en fest, bidrar man indirekt till att finansiera nätverk som säljer vapen, bedriver människohandel och förstör liv.” Så pratar du – utan att det slår bakut Hur når man fram till en 17-åring, eller en kollega, utan att samtalet dör direkt? – Det handlar om hur du börjar, säger Marcus. Undvik anklagelser. Var nyfiken istället: “Hur tänker du kring det här?” eller “Jag hör det här ofta – vad tycker du?”. Och sätt det i ett sammanhang. “Vi pratar mycket om det här på jobbet också” – det visar att det inte bara är ett tonårsproblem. Att vara tydlig med sina egna värderingar är också viktigt. – Du måste inte tvinga på någon din åsikt, men våga säga: “Jag tycker så här, för det här är viktigt för mig.” Det visar integritet. Och det ger kraft till den andra att också stå upp för något. Ett enda råd? Vad är Marcus bästa tips, till både föräldrar och chefer? – Våga prata innan något händer. Det är mycket svårare att reparera tystnad än att formulera en gräns i förväg. Det gäller både hemma och på arbetsplatsen, även om vägen dit ser lite olika ut. "Det är mycket svårare att reparera tystnad än att formulera en gräns i förväg." Han avrundar:– Det viktiga är att vi börjar samtalet. Det här är komplext, men tystnad hjälper ingen. 📌 Vill du fortsätta samtalet eller få stöd i hur du pratar om droger på arbetsplatsen? Kontakta Marcus så berättar han mer. 📞 +46 40-680 89 91 📧 marcus@prodia.se
- Kundintervju: Stefan Wahlström Socialförvaltningen Karlskoga
Varför använder ni Prodias kapillära analyser? - Vi har klienter med alkoholproblematik som vi träffar varje vecka. I dag tar vi ett PeTH-prov varannan vecka. Det gör att vi får en god överblick över hela månaden, vilket är betydligt bättre än tidigare, när vi gjorde urinanalyser, då vi bara kunde se ett par dagar bakåt. Vilka är, enligt dig, de största fördelarna med kapillära analyser jämfört med urin- och salivtester? - Det går inte att fuska med det, blod är ju blod. Det är en ren produkt Till skillnad från t ex urinprov, där det finns många sätt att fuska, upplever vi att kapillära prover ger ett mer tillförlitligt resultat. "Det går inte att fuska med det – blod är ju blod." Hur fungerar uppsamlingsmetoden? - Vi tycker att metoden är mycket enkel och tydlig att arbeta med. Klienten tvättar händerna med tvål och varmt vatten för att säkerställa rena händer samt för att få i gång blodcirkulationen. Därefter går provtagningen snabbt och smidigt. Själva hanteringen av blodprovet – att samla upp blodet i glasrören – är okomplicerad. Det är en effektiv rutin som fungerar väl i vår vardag. Vilket mervärde har metoden gett er verksamhet? - För det första slipper vi många av de praktiska och etiska utmaningar som urinprov medför. Det blir mindre stress och integritetsproblematik för både klient och personal. Vi får pålitliga provsvar vilket gör arbetet enklare och tryggare för alla. Hur upplever era klienter att lämna kapillära prover? - Vår upplevelse är att majoriteten är positiva. Den lilla andel som reagerar negativt gör det oftast för att de misstänker att provet kommer visa något – men så är det med alla analysmetoder. Generellt sett är detta en metod som skapat mindre motstånd. Hur fungerar stödet från Prodia vid frågor eller behov av vägledning? - Väldigt bra. Vi har en tät och enkel kontakt med Prodias support. Om det dyker upp frågor är det bara att ringa – vi får snabbt svar och känner att vi har ett kunnigt stöd i ryggen. Skulle du rekommendera kapillära analyser till andra inom vård och behandling? - Absolut! Vi rekommenderar det ofta till kollegor i branschen. Många tror att det är krångligt eller tidskrävande – men vår erfarenhet är att det är tvärtom: metoden är enkel, tillförlitlig och ger hög kvalitet i provsvaren. 📌 Vill du veta mer om Kapillära analyser? Hör av dig till vår support: 📞 040-685 00 88 📧 info@prodia.se
- Positiva drogtester på jobbet – vanligare än man tror.
Visste du att 5,5 % av slumpmässiga drogtester på arbetsplatser visar positivt resultat – utan att det ens finns någon misstanke? Det säger en del om hur normaliserad droganvändningen blivit i samhället och hur det påverkar våra arbetsplatser. Thomas Lundblad, Affärsutvecklare Prodia I en intervju med HRsvepet pratar Thomas Lundblad, affärsutvecklare på Prodia, om hur arbetsgivare kan arbeta förebyggande med drogtester – inte för att "sätta dit" någon, utan för att skapa trygghet och hjälpa medarbetare som hamnat snett. ✔️ Vilka droger är vanligast på svenska arbetsplatser? ✔️ Hur reagerar personalen på drogtester? ✔️ Hur kommer man i gång med en alkohol- och drogpolicy? "Missbruket ska bort, medarbetaren ska vara kvar." En tydlig policy, kunskap och rätt stöd gör stor skillnad. 👉🏻 Läs hela artikeln här Hur ser det ut på er arbetsplats? Kontakta Thomas föra att prata mer kring ämnet och få råd i vilka skyldigheter och rättigheter ni har som arbetsgivare: thomas@prodia.se / +46 40-689 34 30











