Sverige står inför stora utmaningar när det gäller förändringen på narkotikamarknaden. Heroinet minskar på marknaden på grund av att produktionen av opiumvallmo minskat. Vi ser samtidigt en stor ökning av syntetiska opioider, och att cannabis och kokain når nya höjder i både tillgång och styrka. Mari Turesson, Prodias Marknadschef, träffade Lennart Karlsson, en av Sveriges mest erfarna narkotikapoliser, författare och ordförande i SNPF (Svenska Narkotikapolisföreningen). Lennart gav oss en inblick i den aktuella utvecklingen kring droger i Sverige och vad han ser som nödvändiga aktioner för att bromsa vågen.
Heroinets minskar – en öppning för syntetiska opioider
"Tillgången på heroin har drastiskt minskat" konstaterar Lennart. Orsaken är talibanernas strikta nedslag på opiumodlingarna i Afghanistan, som tidigare stod för nästan allt heroin i Europa. Satellitbilder visar att över 95 % av opiumfälten har förstörts.
Denna brist skapar ett vakuum som syntetiska droger snabbt fyller. Redan 2020 förutspådde den operativa chefen för DEA (Drug Enforcement Administration) i USA att plantbaserade droger var på väg att försvinna och ersättas av syntetiska alternativ. Mexikanska karteller upptäckte tidigt fördelarna med att producera Fentanyl istället för heroin – en billigare och snabbare lösning som dessutom är extremt lönsam.
"Syntetiska droger som Fentanyl och Nitazener är inte bara billigare att framställa, de är också extremt potenta – vilket gör dem dödliga även i små mängder."
Metonitazen och förfalskade OxyContin-tabletter
Ett växande problem är de förfalskade OxyContin-tabletter som nu cirkulerar på den illegala marknaden. Dessa tabletter, som ofta innehåller den syntetiska opioiden Metonitazen, ser ut som legitima läkemedel men är långt ifrån säkra.
"Problemet är att tabletterna tillverkas i illegala laboratorier utan kvalitetskontroll. Doseringen är ojämn, en tablett kan innehålla lite Metonitazen, en annan tablett kan innehålla jättemycket. Risken är då oavsiktliga överdoser." varnar Lennart.
Den legala användningen av opioider som Oxikodon och OxyContin har också ökat, vilket skapar nya utmaningar. När patienter utvecklar tolerans för sina mediciner söker sig många till den illegala marknaden för att stilla sitt behov.
"Vi har redan sett dödsfall där människor trodde att de köpte vanliga smärtstillande tabletter men i stället fick en livsfarlig dos av Metonitazen."
Kokain: "vanliga människor" fastnar
”Vi ser just nu en stor utveckling när det gäller kokain. Det är kokain i nästan alla ärenden som jag jobbar med. Ofta kokain som också är kopplat till alkohol och ibland spelmissbruk. Vi ser ”vanliga människor” i medelåldern fastna i kokainberoende," berättar Lennart.
Kombinationen av kokain, alkohol och ibland spelmissbruk skapar en farlig spiral. Många hamnar i skuld till kriminella nätverk, vilket leder till att de utnyttjas som kurirer eller utförare av våldsbrott. "Vi ser personer utan tidigare kriminell bakgrund som tvingas hantera vapen, droger och till och med placera ut bomber," säger Lennart.
"Kokain har letat sig in i vardagen för ”vanliga människor” som aldrig tidigare varit i kontakt med kriminalitet."
Hur droger designas
Designen av droger har förändrats radikalt under de senaste decennierna, THC-halten i cannabis 2010 låg på 6–12 %. Idag ligger THC-halten på 15–25 %. Cannabisoljor och vax kan innehålla så mycket som 85 % THC – en förändring som gör drogen både starkare och farligare. ”Det går inte ens att jämföra med det haschet som röktes på 70 talet. Det är inte ens samma drog. Det är som att du skulle jämföra en lättöl och en Stroh Rom,” förklarar Lennart.
Utvecklingen av Cannabisprodukter
”Cannabis är inte längre enbart en fråga om marijuana och hasch. De senaste åren har cannabisprodukter i form av godis, kakor och chips blivit vanliga på marknaden," säger Lennart och lyfter fram två stora risker:
Förväxlingsrisken: Produkterna kan lätt misstas för vanliga godisar, vilket kan leda till oavsiktlig konsumtion.
Fördröjd effekt: När du äter cannabis så metaboliseras det mycket, mycket långsammare, vilket gör att du får en ganska stor fördröjningseffekt i påverkan. Om du är van att röka, eller om du har testat att röka cannabis, får du en effekt ganska snabbt. Men då det tar betydligt längre tid att få effekt när du äter cannabis så är problemet att du äter mer, vilket gör att man får en för hög dos.
Ungdomars normalisering av droger
Även om narkotikaanvändningen bland ungdomar inte har ökat dramatiskt, har deras exponering för droger gjort det. Sociala medier och influensers bidrar till en normalisering av droger, särskilt cannabis. Lennart förklarar: "Fler unga än någonsin har haft möjlighet att testa droger. Även om användningen är stabil, är exponeringen i deras närmiljö betydligt högre idag än för 30 år sedan."
"Vi ser också en generationsskillnad i attityder. På 70- och 80-talet sågs narkotika som något farligt och förbjudet. Idag är det mer normaliserat, även om majoriteten av ungdomar fortfarande tycker att det är fel.”
Lennart fortsätter: "Vi ska inte slå oss till ro. Förändringar är sällan någonting som sker snabbt, utan förändringar sker över tid. Det är mycket möjligt att det normaliserade läget som vi ser idag kring narkotika, framförallt cannabis, kommer att synas om tio år."
En filosofisk samhällsfråga
När Lennart funderar på det samhälle vi lever i, kommer han till en filosofisk slutsats: "Jag har ägnat ett helt vuxet liv åt att fundera på de här frågorna. Någonstans kokar det ner till, lite filosofiskt – vad har vi för typ av samhälle? Vilka värden har vi i samhället? Och just nu är det ju väldigt mycket fokus på individualitet, prestation. Man ska se bra ut. Man ska ha rätta kläderna. Alla våra barn och ungdomar har en enorm press. Hårstråna och sminket ska vara perfekt. Allting ska vara så perfekt. Och det här skapar en ångest. En stress och ångest."
Lennart menar att den här pressen, särskilt bland unga, är en stor anledning till varför droger som kokain, cannabis eller till och med Tramadol blir ett "snabbt fix" för att lindra den psykiska stressen. Blir man introducerad till en självförtroendehöjare som kokain, eller en avslappnande cannabis, eller ännu värre, en Tramadol-tablett, så är det en djup utandning och avslappning. Då är det väldigt lätt att tänka att 'nu har jag lösningen'. Och så fortsätter man på samma sätt – när ångest eller stress dyker upp, så finns det en snabb lösning.
Vad kan vi göra?
Kampen mot narkotika är inte enbart polisens eller tullens ansvar – det kräver en bred samhällsinsats. Lennart listar några åtgärder:
Börja med att du ta en klar och tydlig ställning mot narkotika. Det enda sättet att komma till rätta med problemet är att få efterfrågan att vika.
Våga prata med dina barn och dina barn kompisar. Var tydlig med dina värderingar och visa att du bryr dig. Hamnar man sen i ett läge där ens barn kommer hem och luktar cannabis. Sätt dig då ner i lugn och ro och prata, visa att du finns där.
Förstå att även "helgknarkande" bidrar till att finansiera kriminella nätverk.
"Tillgången på droger kommer alltid att finnas – det är efterfrågan vi måste bekämpa för att skapa en verklig förändring."
Lennart avslutar med en sammanfattning:
Vi har brist på heroin och den kommer att bestå. Min bedömning är att alternativet för alla de som idag är opioidberoende blir sannolikt syntetiska opioider. Och då är det Nitazener och Fentanyl som vi ser i kristallkulan.
Vi ser en ökning på den illegala marknaden av olika Oxy-tabletter. Alltså OxyNorm och OxyContin. Vi ser en liten, liten nedgång av Tramadol. Men det har ersatts av Oxy-tabletter.
Väldigt mycket kokain och också, lite förvånande, väldigt mycket amfetamin. Amfetamin kändes för 4-5 år sedan som att det var på väg ut. Men det har kommit igen och kommit i ganska stor skala.
Det har inte alls varit lika stor efterfrågan på kokain i USA, så därför har de sydamerikanska kartellerna riktat in sig på Europa. Så kokainproduktionen har ökat och utskeppningen och insmugglingen till Europa har ökat.
Cannabis generellt sett blir mycket, mycket mer potent. Och nu finns även de ätbara cannabisprodukterna.
Det är ett smörgåsbord som finns att tillgå för den som önskar.
"Vi måste arbeta tillsammans – som föräldrar, individer och samhälle – för att minska efterfrågan.”
Tack Lennart för din tid och klokhet!
Vill du veta mer? Kontakta oss på Prodia.
